I mitten av mars berättade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, om regeringens nya kartläggning som ska vara klar 2016. Hon lyfte fram Malmö högskola som ett föredöme.
– De har länge jobbat brett och systematiskt, involverat samtliga fakulteter och studentkåren. Det handlar inte bara om breddad rekrytering utan också om breddat deltagande, att se till att studenterna klarar kraven. Högskolan samverkar även med Malmö stad, säger Helene Hellmark Knutsson.
Viktigt med stöd från ledningen
Teresa Tomašević, ansvarig för det övergripande arbetet med breddad rekrytering på Malmö högskola, menar att stödet från ledningen och tillgången till resurser är viktigt. Det gäller också att börja tidigt.
– Högskolan har mentorsprogram för skolbarn och håller workshops för femteklassare. Vi samarbetar också med gymnasieskolor, säger hon.
Prorektor Cecilia Christersson poängterar vikten av att utveckla högskolepedagogiken för att möta mångfald. Breddad rekrytering handlar om kvalitet.
– Ju mer mångfald vi har inom olika utbildningar desto bättre förberedda är studenterna på att verka i den föränderliga värld de ska möta.
Bland annat poänggivande kurser i akademiskt skrivande och studieteknik ska hjälpa studenterna igenom utbildningen. Teresa Tomašević vill börja med breddad rekrytering till forskarutbildningen, men det är svårt, högskolan skulle behöva vara ett universitet för att få de forskarrättigheter som behövs.
Patricia Staaf, ordförande för nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och inkludering, menar att högskolans goda rykte stämmer på helhetsnivå. Men som på de flesta lärosäten skiljer det mellan utbildningar. De tekniska lyckas väl med att bredda den sociala rekryteringen, men samtidigt är män överrepresenterade. Även konstnärliga utbildningar har attraherat många av första generationens akademiker, men här går också mest studenter med svensk bakgrund.
– Ibland kommer vi åt den etniska snedrekryteringen och ibland den sociala, men det är svårt att täcka båda, säger hon.
