– Jag måste få reda på vad minustid var. Det var orsaken till att jag började jobba fackligt som universitetslärare, säger Lars-Åke Lööv, Saco-S-ordförande vid Lunds universitet och 2:e vice ordförande för SULF.
Han talade i Kristianstad under rubriken ”Är det sant? Våra arbetsvillkor inom högskolan.” Och han berättade om exempel på nyanställda adjunkter som fått fem nya kurser.
– Det är orimligt och naturligtvis en stor risk att de ganska snart går in i väggen.
En universitetslärare ska vara kreativ ett helt yrkesliv, och därför behövs det, enligt Lars-Åke Lööv, avtal som reglerar arbetsvillkoren.
– Vi måste se till att ingångna överenskommelser följs. Det måste exempelvis finnas en struktur för arbetstiden annars jobbar man ihjäl sig. I min ålder ska man enligt avtal jobba 1 700 timmar, inte mer. Och något som heter minustid existerar inte, säger han.
”3 000 arbetstimmar är inte okej”
Deltagarna i workshopen kom från många av landets lärosäten. Flera hade sina lokala avtal med och Lars-Åke Lööv redovisade bland annat de regler som gäller för tidsberäkning i Lund: ”Utgångspunkten vid fördelning av undervisningsuppgifter är att en undervisningstimme (45 minuter), inklusive för- och efterarbete, ska omräknas till två–sju klocktimmar.”
– Man måste försvara avtalet, ibland även mot de egna medlemmarna. En medlem undrade om det inte är okej att jobba 3 000 timmar på ett år. Svaret är självklart. Det är inte rimligt att jobba så mycket, säger Lars-Åke Lööv.
En av deltagarna i workshopen berättade att hon på sin högskola hade exempel på medarbetare som jobbat ihjäl sig. Från en annan högskola berättades om professorer som tyckte att semester var ett otyg.
”Det finns medlemmar som varken vill ha arbetstidsregler eller löneökning”, var ytterligare en lokal röst.
Ovanligt med långsiktig plan
Marie-Louise Österlind, universitetslektor och ledamot i Saco-S- och SULF-föreningarna vid Högskolan Kristianstad, informerade om en undersökning om HKR-lärarnas arbetsvillkor som lärarfacken tillsammans hade genomfört.
– Bara 20 procent uppgav att en långsiktig plan för arbetet hade upprättats tillsammans med avdelningschefen.
Och bättre framförhållning var ett av lärarnas önskemål där man också önskade sig mer egenkontroll för att kunna utföra ett bra arbete.
– Lärarnas kompetens tas bäst tillvara och utvecklas i en trygg och god arbetsmiljö, och därför ska man leva upp till lagstiftning och avtal, säger Marie-Louise Österlind.
En av grupperna i workshopen diskuterade under rubriken ”Arbetsglädje vs Rätten att arbeta ihjäl sig”. Och några av rösterna var:
- ”Vissa av våra chefer är usla. De kan ingenting”
- ”Bort med linjeorganisation och new public management”
- ”Antingen gör jag ett bra jobb och använder min fritid. Eller också blir alla missnöjda”.
Och slutligen:
- ”Är man inte anställningstrygg blir man foglig.”
