Universiteten stora förlorare i vårbudgeten

Fler platser och mer pengar till högskolorna, medan universiteten i större städer förlorar. Regeringens vårändringsbudget markerar, med få undantag, en omfördelningspolitisk helomvändning, från stora breda lärosäten till mindre.

29 april, 2015
MarieLouise Samuelsson

Stockholms universitet förlorar mest, nästan 20 miljoner och Göteborgs universitet 3,6 miljoner. Exempel från budgetens vinnarsida är Blekinge tekniska högskola som får nära 9 miljoner och Högskolan i Skövde, vars anslag ökar med drygt 9 miljoner.

Det är inte heller någon större hemlighet att regeringen värnar regioner utanför storstäderna. I regeringsförklaringen betonades högre utbildning som del av ”en modern och aktiv näringspolitik” som skapar ”jobb i hela landet”. Man lovade därför att ”landsbygdens näringsliv ska utvecklas” bland annat genom ”närhet till högskolor och forskning”.

Ändå kom budgetens prioriteringar som en överraskning för sektorn och till och med för socialdemokratiska politiker. Förvåningen kan förklaras av att budgeten inte lanserades som någon omfördelningspolitisk milstolpe.

Helene Hellmark Knutsson har åtminstone hittills avstått från att plocka poäng på den regionala fördelningsprofilen, utan nöjt sig med att beskriva budgeten som att ”det handlar om att investera i fler högskoleplatser i hela landet”.

Framstår som motsägelsefullt
Budgetöverraskningen hör också samman med att de stora universiteten förlorar lärarutbildningsplatser, samtidigt som behovet av lärare och förskollärare finns högt på den politiska agendan.

Att detta framstår som motsägelsefullt har bland annat påtalats av Karin Wanngård, socialdemokratiskt finansborgarråd i Stockholm som i medierna skarpt kritiserat partikamraterna för neddragningen av lärarutbildningsplatser vid Stockholms universitet.
Den av riksdagen beslutade ökningen med 514 platser krymper där till 190.

Stort behov av förskollärare
Rektor Astrid Söderbergh Widding beskriver budgeten, i vilken Stockholms universitet alltså förlorar nära 20 miljoner, som ”gåtfull”, bland annat med tanke på hur regeringen i sina kontakter med lärosätena har betonat inte minst behovet av förskollärare.

Stockholms universitet har också ett högt söktryck – 2 331 studenter – till förskollärarprogrammet och hade därför planerat för att expandera med ytterligare 129 platser under 2015, vilket nu minskas till 60 platser.

– Om regeringen vill driva en politik med regionala hänsyn är det märkligt att inte Stockholm och Mälardalen ses som en region. Stockholmsregionen är den mest expanderande regionen av alla och ungdomar kommer knappast att sluta att flytta hit bara för att utbildningsplatserna blir färre, säger Astrid Söderbergh Widding, som också noterar att Södertörns högskola utgör ett av undantagen i omfördelningen som gynnar de små lärosätena genom att deras anslag minskar med drygt 1,7 miljoner.

Ett annat undantag och då på budgetens vinnarsida är Lunds universitet som får en höjning med drygt 21 miljoner.

”Inte gjort på en kafferast”
Reaktionerna på vårändringsbudgeten kan naturligt nog sammanfattas så att de som får höjda utbildningsanslag är nöjda. Samtidigt är det som SULF påpekat i sin budgetkommentar inte givet lätt att hantera en stor ökning.

”Att planera undervisning för 300 extra studenter eller ställa in undervisningen för 300 planerade studenter är inte gjort på en kafferast”, skrev SULF:s chefsutredare Karin Åmossa i sin kommentar under rubriken ”Ryckighet präglar regeringens vårändringsbudget”.
Hon befarar också att ryckiga politiska beslut kan leda till ökad osäkerhet hos lärosätena, med ökat antal tidsbegränsade anställningar som följd. SULF konstaterar vidare att den omfördelning mot ökade basanslag för forskning som utlovades i regeringsförklaringen inte finns med i vårändringsbudgeten.

Det förslag om 125 miljoner i kvalitetsförstärkning inom samhällsvetenskap, humaniora och lärarutbildning som fanns med redan i höstens (nedröstade) budget återkom i vårändringsbudgeten.
Däremot finns ännu inga beslut om hur dessa miljoner ska fördelas. Eftersom det beslutet inte behöver underställas riksdagen kommer, enligt utbildningsdepartementet, fördelningen att ske genom att regeringen ändrar i lärosätenas regleringsbrev.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv