– Det har bildats två läger bland de cirka 500 personer som arbetar här. Min känsla är att ungefär hälften är nöjda, den andra hälften är missnöjda. Men vi ska göra en enkät, eller temperaturmätning, för att kolla läget, säger Micke Svedemar, som sitter i styrelsen för SULF vid Malmö högskola.
Niagara består av tre byggnader på fem, sju respektive tolv våningar med glas- och träfasader som är sammanbundna av ett öppet atrium. I början av september flyttade lärare, forskare och övrig personal in.
Den öppna kontorsmiljön innebär att ett lärarlag kan ha åtta arbetsplatser där man är placerade i två grupper om fyra personer i varje. I teorin ska man välja en ny arbetsplats varje dag, men många har ändå skaffat sig en bestämd plats.
Jean Hudson är professor i engelska och kritisk till att arbeta i ett öppet kontorslandskap.
– Av respekt för varandras arbete kan man inte ha spontana diskussioner. Man stör ju alltid någon. Då ska man i stället organisera en diskussion och gå till ett speciellt rum och det blir inte samma sak. Sedan är det svårt för studenterna att ha en spontan kontakt med en lärare som sitter i ett öppet kontorslandskap.
Birgitta Wickman är fastighetschef vid Malmö högskola. Hon påpekar att det bara har gått några veckor sedan flytten till Niagara.
– Det måste få landa lite. Jag förstår att det finns oro, men den sammantagna bilden är inte att det finns ett utbrett missnöje. Och några större ändringar när det gäller det öppna kontorslandskapet eller något annat är för närvarande inte aktuellt, men vi för en kontinuerlig dialog med verksamheten om hur huset ska användas.
En del lärare och forskare har valt att jobba hemifrån i stället för att vara på sin nya arbetsplats.
– Det är uppenbart att inte alla trivs. Så något måste man förändra. Jag tror exempelvis att det är viktigt skapa fler ostörda arbetsplatser, säger Micke Svedemar.