Enligt dokument som Universitetsläraren fått tillgång till har en lång rad lärosäten anställningsordningar som har kvar den gamla högskoleförordningens formulering att lärartjänster om högst sex månader inte behöver lysas ut, trots att den bestämmelsen togs bort redan 1 januari 2011.
Men anmälningarna mot Göteborgs universitet om brott mot anställningsförordningen verkar ha fått lärosäten runt om i landet att se över sina egna anställningsordningar och rutiner.
På Universitetslärarens fråga har en rad lärosäten svarat att de har uppmärksammat att deras anställningsordning inte är i enlighet med anställningsförordningen och att de snarast kommer att ändra den.
Dit hör Blekinge tekniska högskola, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola och Umeå universitet. Uppsala universitet kommer att ändra sin anställningsordning vid konsistoriesammanträdet 16 juni 2016, under förutsättning att konsistoriet beslutar som förslaget.
Göteborgs universitet har just tagit bort formuleringen om undantaget för sexmånadersanställningar och Lunds universitet meddelade i Personalinfo, nr 4/ den 8 september 2015 att ”Det finns inget generellt undantag som medger att anställningar som beräknas vara högst sex (6) månader inte behöver utlysas”.
Praxis att inte alltid utannonsera
Birgitta Alfraeus, HR-chef vid Högskolan i Borås, berättar att lärosätet har ett pågående arbete för revidering av anställningsordningen och att säkerställa rutiner så att annonsering alltid sker även vid kortare anställningar. Men hon menar att det kan förekomma särskilda skäl till varför inte alla tjänster har utlysts.
– I högskole- och universitetssektorn har en praxis varit att inte alltid utannonsera kortare anställningar än sex månader även efter att undantaget togs bort, säger hon.
Birgitta Alfraeus påpekar att rekrytering av lärare, oberoende av anställningens längd, är en mycket tids- och resurskrävande process och att det är en orsak till varför kortare anställningar inte alltid annonserats ut.
– I de fall medarbetare till exempel blir sjuka, får forskningsmedel, slutar eller av andra anledningar byter arbetsuppgifter kan konsekvenserna för verksamheten bli stora om vi inte kan få till en snabb tillsättning. Det kan exempelvis leda till orimlig arbetsbelastning, inställda moment för våra studenter eller höga kostnader för konsulter, säger hon.”
Ska ”göra om och göra rätt”
Ännu tydligare är Randi Hellgren, HR-direktör vid Linköpings universitet.
Hon skriver i ett mejl att hon kommer att ombesörja att universitetet ska ”göra om och göra rätt” genom att ta bort den felaktiga skrivningen i anställningsordningen samt revidera rutiner i rekryteringsprocessen och systemstödet för rekryteringsprocessen.
Men hon poängterar svårigheterna med ändringarna i anställningsordningen.
– Linköpings universitet har, liksom en rad andra universitet och högskolor, fortsatt att använda sig av den tidigare regleringen i högskoleförordningen om undantag från kravet på ledigkungörande. Skälet till detta är att vi snabbt behöver ersätta medarbetare på grund av sjukledigheter och andra akuta ledigheter samt nya uppdrag som uppkommer under verksamhetsåret och där det krävs omgående bemanning, skriver Randi Hellgren.
Hon menar att kravet att ledigförklara alla anställningar i kombination med kraven att fylla akuta luckor i bemanningen gör att arbetsgivarna kommer att befinna sig i ett moment 22. Lösningen kan bli att i högre utsträckning använda möjligheten till undantag av särskilda skäl.
– Vi kommer i varje enskilt fall, som berör ett rekryteringsbehov som är kortare än sex månader, genomföra en konsekvensbedömning som kan leda till att vi med stöd av anställningsförordningens skrivning om särskilda skäl kommer att göra avsteg från kravet om att informera om en ledig anställning, skriver hon.
Har satt visstidsanställningar i system
SULF:s förhandlingschef Robert Andersson påpekar att SULF tidigare har konstaterat att över 30 procent av lärarna och forskarna inom högskolan är visstidsanställda, doktorander inte medräknade.
– Man kan ha viss förståelse för att det ibland blir snabba puckar och akuta situationer som måste lösas. Om någon blir sjuk och man måste ta in en ersättare en kortare tid kan det eventuellt vara ett skäl till undantag från kravet på utlysning, säger han.
Men han menar att problemet är att lärosätena har satt i system att bygga verksamheten på en stor andel visstidsanställda, både vid undervisning och vid forskning.
– Väljer man att organisera verksamheten så får man hela tiden problem med att tillsätta tidsbegränsade tjänster och det blir omständligt och dyrt. Hade man i stället större andel tillsvidareanställda skulle man inte ha så mycket bekymmer med korta anställningar.
Skulle behöva ”luft i systemet”
Robert Andersson anser också att det är märkligt att det bland statliga myndigheter bara verkar vara högskolor och universitet som har problem med att hantera utlysning av anställningar.
– SULF skulle vilja att lärosätena hade större andel tillsvidareanställda och därmed hade en viss buffertkapacitet. Då skulle det finnas lite luft i systemet så att kollegor kunde backa upp varandra i akuta situationer eller vid de ledigheter som hela tiden kommer att finnas.
SULF har länge haft fokus på att motverka missbruk av visstidsanställningar.
– Vår inställning är att när gäller svårigheterna att hantera kortare anställningar så har lärosätena bundit ris åt egen rygg. Om lärosätena tillsvidareanställer i större utsträckning blir det färre rekryteringar att hantera. Med tillsvidareanställning blir troligen tjänsterna mer attraktiva och man kan locka till sig bättre sökande och få högre kvalitet i verksamheten, säger Robert Andersson.
