Hon folkbildar om sexualitet

Lotta Löfgren-Mårtenson är Sveriges första och enda professor i sexologi och sexualitetsstudier. I oktober prisades hon för sitt arbete med sexualitet och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

17 december, 2018
Jennie Aquilonius
Martin Olson

Sexualitet handlar om människans innersta. Det mest känsliga.
Det säger Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier.
Sexualiteten, fortsätter hon, berör grundläggande existentiella frågor som ”Duger jag?”, ”Är det någon som kan älska mig?” och ”Hur ska jag leva mitt liv?”. Samtidigt handlar det om hur samhället ser ut.
– Man brukar säga att så fort två personer har sex med varandra finns samhället med som en tredje part. Vi har lagstiftning kring abort, sexuell debut, äktenskap, sexuellt våld och samtycke.

Det är lugnt i korridorerna på Socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet, som förvirrande nog ligger i Malmö. De flesta kollegor är iväg på workshop. På matbordet ligger RFSU:s tidning Ottar och på korridorens väggar sitter bilder från samarbeten i olika afrikanska länder.

Prisad för forskning och utåtriktat arbete
Det är det internationella arbetet som har lockat hit Lotta Löfgren-Mårtenson, till teamet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Hon är tjänstledig från Malmö universitet, och Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, som hon har varit med och byggt upp. Med tio år kvar till pensionen är det dags att vidga sina vyer.
– Det globala arbetet är spännande. Jag har tidigare varit med i styrelsen för World Association for Sexual Health, och sitter med i olika expertgrupper för Världshälsoorganisationen, WHO.

Ett lätt duggregn faller över sjukhusområdet i Malmö. Lotta Löfgren-Mårtenson har precis kommit tillbaka hit efter en tur till Stockholm. I början av oktober tilldelades hon Intra-priset från Stiftelsen Intra, som jobbar för människor med intellektuella funktionsnedsättningar och deras rättigheter.
– Jag fick priset för min forskning men också för det utåtriktade arbete som jag har gjort i 30 år nu. Det var rörande. Jag blev glad att ämnet över huvud taget uppmärksammas, sexualitet och människor med intellektuella funktionsnedsättningar har varit osynliggjort under många år.

På prisutdelningen träffade hon personer som hade lyssnat på henne redan för 20 år sedan. Det blev ett tillfälle att se tillbaka på karriären och olika val. Egentligen hade Lotta Löfgren-Mårtenson tänkt sig ett helt annat jobb.

Så ändrades hela livet
Som nyutexad socionomstudent drömde hon om att förändra samhället. Läste sexologi vid Göteborgs universitet för att öka sina chanser att få jobb som kurator på en ungdomsmottagning. Det fick hon inte.
– Jag var 25 år, gravid och grät och svarade på en annons om en nyinrättad tjänst som kurator i särskolan. Jag tänkte att ja, det får väl vara så, så att jag får ett jobb. Och så ändrades hela mitt liv.

Skolan hade inte haft någon kurator tidigare och snart ringlade kön lång utanför hennes kontor. Alla elever ville prata om sex, kärlek och kroppen.
– Det var också sorgliga saker, en tjej berättade att hon hade en dödlig sjukdom. När jag frågade varför hon trodde det sa hon att det kom blod ur underlivet. Jag svarade att det nog var mens, hade hon inte pratat med sina föräldrar om det? Nej, sa hon, de är så ledsna ändå för att jag är handikappad. Det var mycket sådant som gick rakt in i mig.

”Det där är inget för dig”
Det visade sig att särskoleeleverna inte hade fått lika mycket sexual­undervisning som andra elever. De hade mötts av ord som ”det där är inget för dig”. Med rektorn i ryggen startade Lotta Löfgren-Mårtenson samtalsgrupper. Ungdomarna saknade kunskap om hur kroppen fungerar, hur du skaffar en partner och om det över huvud taget var tillåtet med sex och kärlek för dem. Lotta Löfgren-Mårtenson upptäckte att det inte fanns mycket skrivet om den samhällssituation som hon såg.

Så började hon forska. Skrev avhandlingen Får jag lov? om sina observationer från danserna som ungdomar och unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar gick på. Snart växte hennes forsknings­fokus med andra aspekter på sexualitet, som ålder, genus, etnicitet och sexuell läggning. Hon engagerade sig i svenska, nordiska och internationella föreningar för sexologi.

Lotta Löfgren-Mårtenson minns särskilt arbetet med att ta fram internationella riktlinjer för WHO för hur personal inom hälso- och sjukvård runt om i världen skulle inkludera sexualitet i sitt arbete. 2015, efter fyra, fem års jobb blev det till slut ett mycket tunt häfte som inte längre fick heta riktlinjer utan kallades för rekommendationer.
– Vi satt 16–18 personer och vred och vände på varje mening tills alla kände att de kunde stå bakom meningen och att den inte gjorde att någon råkade illa ut. I expertgruppen var det lätt att säga att all personal skulle ta emot patienter oavsett läggning, men vid den här tiden blev det till exempel förbjudet i Ryssland att prata positivt om samkönad sexualitet.

”Behöver en ny Einstein – inte sexologi”
Fältet sexualitetsstudier har utvecklats mycket sedan Lotta Löfgren-Mårtenson började vid dåvarande Malmö högskola 2004. Det har blivit ett akademiskt ämne och 2007 var hon med och startade Nordens första masterutbildning i sexologi vid lärosätet. Då höjdes upprörda röster. Bland andra författaren och journalisten Göran Skytte reagerade över att Lunds universitet samtidigt hade planer på att slopa latinkurserna.

”Att ta bort latinet och föra in något som de kallar sexologi är ett tidens tecken som är fel”, sa han till Kvällsposten, och tyckte att Sverige behövde en ny Einstein – inte sexologi.
– Det var rätt så nedlåtande. Vi fick möjlighet att svara och ta fram seriositeten i ämnet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson.

Hon har kämpat hårt för att ämnet ska tas på allvar och blev glad när hon fick sin professorshatt 2013. I dag är sexologi ett av de mest populära masterprogrammen. Här går allt från socionomer till lärare, psykologer och barnmorskor.
– I dag tycker folk inte att det är så konstigt att forska om sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter. Många kan se att det är en viktig del av människans och befolkningens välmående. Det är också en viktig del av hur ett samhälle utvecklas. Att vi inte har mödra- och barnadödlighet eller dör av illegala aborter och att folk får gifta sig med vem de vill.

Skriver barn- och ungdomsböcker
Förutom populärvetenskapliga föreläsningar skriver Lotta Löfgren-Mårtenson lättlästa barn- och ungdomsböcker, också med inslag av sexualupplysning. Hon har alltid varit en skrivande person. Föddes i Värmland, likt Selma Lagerlöf, Göran Tunström och Lars Lerin. Redan som nioåring skrev hon deckare. Satt under bordet eller bakom gardinen och lyssnade på de vuxnas samtal.
– Min pappa är en stor berättare. Berättar historier från sitt liv med en massa överdrifter och driver med sig själv. Som tur är, är min mamma från Dalarna, där man skulle lugna ner sig och ta bort hälften.

Barn- och ungdomsromanerna kom till i samband med att Lotta Löfgren-Mårtenson föreläste för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. De kunde ofta inte läsa komplexa ungdomsböcker, men var nyfikna på sexualiteten. Samtidigt var de flesta lättlästa böcker barnsliga och slutade lyckligt. Men ungdomarna var intresserade av hur de skulle få en partner och vad de skulle göra då.
– Det är ett bra sätt att nå ut till målgruppen. Att väva in information, men också allmänmänskliga tankar och känslor, så att de inte behöver känna sig ensamma. Böckerna fungerar också som underlag för personal i samtalsgrupper.

Den första romanen, Drömmen om danskungen bygger på hennes avhandling. Den finns som talbok och har blivit musikal.

Undervisar på folkhälsoprogrammet
Därute har regnet upphört. Under sin tid vid Lunds universitet undervisar Lotta Löfgren-Mårtenson också om kvalitativ metod på folkhälsoprogrammet. Hon arbetar även med en fördjupningsstudie för Folkhälsomyndigheten. Förra året genomförde myndigheten en nationell SRHR-undersökning. Lotta Löfgren-Mårtenson satt med i en expertgrupp som påpekade att flera grupper inte fångades upp i befolkningsstudien, däribland människor med intellektuella funktionsnedsättningar.

Just nu raggar hon informanter på gymnasiesärskolan. Studien innehåller liknande frågor som befolkningsstudien, men enkäten görs muntligt med lättförståeliga frågor.
– Jag brukar säga att ta nu chansen att vara med, det här är ett sätt att stärka era sexuella rättigheter. Resultatet ska vara ett underlag för att hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och omsorgsverksamheter ska kunna fungera mer professionellt på det här området.

Jennie Aquilonius
Martin Olson

Lotta Löfgren-Mårtenson, 57 år, är professor i hälsa och samhälle, med inriktning sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet. Hon forskar vid Socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet.

Hon bor i Malmö, har fyra barn och en birmakatt. På fritiden ägnar hon sig åt körsång, vandring och yoga.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv