– Det är arbetsgivaren som har utrett och beslutat att medlemmen gjort sig skyldig till oredlighet och medlemmen är inte dömd för oredlighet i forskning, så kallat forskningsfusk, av en domstol eller någon annan oberoende instans, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på SULF.
Det var den 5 november 2018 som forskaren vid Lunds universitet fälldes för oredlighet i forskning enligt ett beslut av rektor Torbjörn von Schantz: ”Rektor finner att forskaren genom grov oaktsamhet i den ena studien och genom uppsåt i den andra har handlat på ett sätt som lett till falska eller förvrängda forskningsresultat.”
Bakom anmälan ”om oredlighet i forskning” stod en doktorand som hade den anmälde forskaren som biträdande handledare.
Den 6 februari 2019 avskedades forskaren, enligt ett beslut i personalansvarsnämnden vid Lunds universitet. SULF har därefter drivit en tvisteförhandling om avskedet av forskaren med Lunds universitet. Den förhandlingen har nu slutat i oenighet, och arbetsgivaren står fast vid avskedet. Därför stämmer SULF Lunds universitet till AD.
– Avsked är den mest ingripande arbetsrättsliga åtgärd som en arbetsgivare kan använda sig av. För att få tillämpa avsked måste arbetsgivaren kunna bevisa att arbetstagaren gjort sig skyldig till allvarlig misskötsamhet. Om det finns frågetecken kring huruvida arbetstagaren har gjort sig skyldig till den påstådda misskötsamheten så har inte arbetsgivaren bevisat det som påstås. I detta fall finns flera frågetecken, säger Susanna Kjällström.
Varför försvarar SULF en forskare som har fällts för oredlighet i forskning?
– Som systemet ser ut i dag så är det arbetsgivaren som utreder och beslutar om en person har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Det beslut om oredlighet som arbetsgivaren fattar kan inte överklagas enskilt, trots att beslutet ofta får stora konsekvenser för den enskilde. Det framgår dock av tidigare beslut från Arbetsdomstolen att beslut om oredlighet i forskning kan överprövas inom ramen för en arbetstvist när arbetsgivaren väljer att lägga beslutet till grund för en åtgärd, i detta fall avsked.
Men kan inte SULF:s stämning missuppfattas som ett försvar för någon som har gjort sig skyldig till en överträdelse av viktiga etiska principer?
– Jag har förstått att det finns de som uppfattar SULF:s beslut att bevilja medlemmen rättshjälp som att förbundet försvarar forskningsfusk, men så är det naturligtvis inte. Förbundet försvarar viktiga rättssäkerhetsprinciper, rätten att bli företrädd och rätten att få sin sak prövad i domstol. När förbundet ser att det finns brister i det underlag som arbetsgivaren åberopar till stöd för att avskeda en medlem så måste förbundet agera, säger Susanna Kjällström.
– I det här sammanhanget ska påpekas att det finns en möjlighet för den enskilde att begära att arbetsgivaren skickar ärendet för yttrande till en oberoende instans, Centrala etikprövningsnämnden. Den möjligheten finns för att i viss mån avhjälpa den rättssäkerhetsbrist det innebär att beslut om oredlighet inte är överklagbara. I det här fallet har arbetsgivaren valt att inte hörsamma medlemmens begäran om att ärendet ska skickas till Centrala etikprövningsnämnden.
Susanna Kjällström tillägger att den ordning som i dag råder för prövning och beslut om oredlighet i forskning är ifrågasatt. Regeringen har också lagt fram en proposition med förslag till ny lagstiftning.
– Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 januari 2020 och kommer att innebära att en oberoende oredlighetsnämnd ska pröva och fatta beslut vid misstänkt oredlighet i forskning, säger Susanna Kjällström.
Det kan ta tid innan AD har avgjort frågan om avskedet av forskaren. I ett ärende som går hela vägen till huvudförhandling tar det generellt sett cirka ett år innan domen meddelas.