Lärosäten anpassar sig till olika sätt att lära

Stockholms universitet har ett särskilt åtagande som samordnare för nationella medel för särskilt pedagogiskt stöd. I uppdraget ingår att samla in uppgifter om lärosätenas kostnader för särskilt pedagogiskt stöd och antalet kända studenter som möter hinder i studiesituationen på grund av en funktionsnedsättning. Universitetet delar även ut ett statligt medel till de lärosäten som har extra höga kostnader.

Mellan 2008 och 2018 ökade antalet studenter och doktorander som fick stöd från 4 810 till 17 650 personer. De största grupperna är i dag studenter med dyslexi följt av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa.
– Den största ökningen har skett i gruppen neuropsykiatriska variationer, som adhd och autismspektrum, som gått från drygt 420 till 4 470 studenter på tio år, säger Monica Svalfors, som är handläggare och arbetar med Stockholms universitets särskilda åtagande.

”Studenter har olika förutsättningar”
När antalet studenter med funktionsnedsättning blir fler ställs nya krav på pedagogiken.
Vid Högskolan i Jönköping ökade antalet studenter med funktionsnedsättning från runt 300 till cirka 400 mellan 2017 och 2018. I den återkommande högskole­pedagogiska utbildning, som är obligatorisk för lärosätets undervisande personal, ingår sedan vårterminen 2018 ett inslag på tre timmar om diskrimineringslagen och om att undervisa tillgängligt.
– Det är viktigt att skapa en inkluderande undervisningsmiljö. Studenter har olika förutsättningar och därför behöver läraren anpassa sin undervisning för att nå ut med information, säger Emma Pavlov, koordinator för särskilt pedagogiskt stöd vid lärosätet.

Det finns många enkla steg som gör stor skillnad, berättar hon. Mycket handlar om tydlighet. Att tala tydligt, använda mikrofon, upprepa frågor som ställs och inte prata samtidigt som du skriver på tavlan är några saker som gör att du hörs bättre. Pennor i färger som skapar kontrast mot tavlan gör det lättare för studenterna att se vad du skriver. Om du använder powerpoint underlättar det för många om du lägger ut den på lärplattformen i förväg.
– Det kan också vara bra att inte röra på sig för mycket. Om du går fram och tillbaka medan du pratar kan till exempel vissa studenter med adhd fokusera mer på rörelsen än på det som sägs. Samtidigt är det viktigt att du som lärare känner att du kan vara dig själv och är bekväm i din roll, säger Emma Pavlov.

Obligatorisk kurs
Något som också blivit populärt är universell design för lärande, UDL. Universell design innebär att fysiska miljöer, produkter och tjänster från början utformas för att så många som möjligt ska kunna ta del av dem utan speciella anpassningar. UDL har utvecklats av utbildningsforskare vid Center for Applied Special Technology, Cast, i USA. Enligt Cast skiljer sig människors sätt att lära lika mycket som deras fingeravtryck eller dna.

Vid Örebro universitet är det från och med hösten 2019 obligatoriskt för lärare att gå en kurs på två veckor i UDL för att få högskolepedagogisk behörighet. Den breddade rekryteringen har gjort att lärosätet i dag tar in betydligt fler studenter med olika bakgrunder och förutsättningar, berättar Viveca Olofsson, pedagogisk utvecklare vid Örebro universitet.
– Vi har öppnat dörren och sagt ”Kom till oss!”, men sedan har vi inte anpassat oss till att vi nu har de här studentgrupperna. Och det märks på lägre genomströmning och examensresultat samt tentor som släpar efter. I stället för att göra särlösningar för några få behöver vi bredda vår repertoar. Det vi ser i forskning från bland annat Cast är att anpassningar inte bara gagnar de studenter som har fått ett beslut om särskilt stöd, utan även den stora massan, säger hon.

Variera formerna för examination
UDL, förklarar Viveca Olofsson, handlar om flexibilitet i undervisningen. Att öppna för fler sätt att tillägna sig kunskap på. UDL bygger på tre principer som handlar om att studenter motiveras av olika saker, inhämtar kunskap på olika sätt och även behöver olika sätt att visa att de har förstått. Vissa behöver exempelvis läsa information, andra tar den bättre till sig genom att lyssna eller titta.
– Det gäller också att variera formerna för examination och redovisning, säger Viveca Olofsson.

Vid Örebro universitet finns det i vissa fall möjlighet för studenterna att skriva digital salstentamen. Det gör att frågorna kan innehålla både text och film. Studenterna kan ändra storleken på text och bild samt ändra färgsättning och kontraster. De har även möjlighet att svara på frågor med hjälp av en ljudinspelning.

Funktionsnedsatta studenter mindre nöjda
Både Örebros UDL-kurs och Högskolan i Jönköpings utbildning i tillgänglig undervisning finns med i Universitets- och högskolerådets rapport En högskola för alla – Goda exempel som ökar tillgängligheten och motverkar diskriminering av studenter med funktions­nedsättning.
Och goda exempel behövs. Studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma på högskolan. Det visar rapporten Eurostudent VI – En inblick i studiesituationen för studenter med funktionsnedsättning, som UHR publicerade 2018.

Över 8 200 svenska studenter svarade på enkäten. En fjärdedel hade någon form av funktionsnedsättning, allt ifrån behov av glasögon till grava funktionsnedsättningar som har stor inverkan på livet.
– Den vanligaste funktionsnedsättningen var psykisk ohälsa. Studenterna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kronisk sjukdom var minst nöjda med stödet de fick för att klara studierna, säger Karin Holmvall, utredare på UHR.