– Alla studenter har inte möjlighet att göra internationella utbyten, men vi vill ge alla erfarenhet av att arbeta i internationella grupper.
Det säger Corina Löwe som är projektledare för Globalt klassrum, en satsning vid Linnéuniversitetet med syfte att internationalisera undervisningen.
Corina Löwe är själv lektor i tyska och har ett samarbete med en lärare i svenska vid ett tyskt universitet. De parar ihop sina studenter och ger dem i uppgift att diskutera dagsaktuella frågor med varandra över videolänk.
Ena gången förbereder studenten i Tyskland frågorna som ska diskuteras och samtalet hålls på svenska, andra gången är det den svenska studenten som gör förberedelserna och får träna på sin tyska.
– Mina studenter blir mycket mer självsäkra efter att ha pratat med riktiga tyskar och vi vet att tyska deltagare sedan har valt att studera vid Linnéuniversitetet. Samarbetet ger också mig nya pedagogiska idéer, säger Corina Löwe.
Som projektledare är hennes uppgift att stötta andra lärare i att internationalisera sin undervisning. Hon poängterar att det är viktigt att det utgår från en pedagogisk idé som är relevant för utbildningen. Sedan tittar man på vilka verktyg och kontakter som skulle passa bäst för ändamålet.
En lärare i musikproduktion har till exempel kommit på idén att samarbeta med en filmutbildning så att hans studenter får öva på att agera i ett kundförhållande och göra musik till film. En annan lärare kanske vill bjuda in gästföreläsare på videolänk, eller ha ett webbseminarium tillsammans med studenter från ett utländskt lärosäte.
I projektgruppen för Globalt klassrum finns en specialist i e-lärande som kan hjälpa till med tekniska lösningar för virtuella samarbeten. Vid andra lärosäten kan liknande stöd ofta hittas i andra delar av organisationen.
När det gäller frågan om vem man ska samarbeta med är det enklast att inventera vilka kontakter man själv har. Kanske har man träffat en person på en konferens som man tror att ett samarbete skulle fungera med. Sedan börjar man med ett enklare inslag av samarbete i utbildningen för att sedan höja ambitionsnivån om det tillför något.
Flerspråkighet och kulturell kunskap som finns inom den egna studentgruppen eller i lokalsamhället kan också användas för att bredda informationsinhämtningen och perspektiven under utbildningen. Valet av studielitteratur likaså.
Linnéuniversitetet har utvecklat en matris för att hjälpa programansvariga och lärare att hitta utvecklingsområden för internationaliseringen av utbildningen. De nya initiativ som har sjösatts har fått positiv respons från studenterna, inte minst från dem som läser på distans.
– Det är en ofta bortglömd grupp och de kan ha ännu svårare att åka iväg på ett utbyte, säger Corina Löwe.
Det är viktigt att läraren förbereder studenten inför ett virtuellt samarbete och hjälper till att tackla eventuella missförstånd längs vägen.
– Redan när mina studenter ska ta första kontakten med sina tyska samtalspartner börjar frågorna. Hur formulerar man e-post på tyska? Hur länge dröjer det normalt innan en tysk svarar? Det är en del av läroprocessen att förstå att allt inte fungerar som i Sverige.
Fotnot: Den 17 mars 2020 uppmanade regeringen lärosätena i Sverige att övergå till distansundervisning för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset.
Universitetsläraren återpublicerar därför metodartiklar i ämnet digitalisering av högre utbildning.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Universitetsläraren nr 1/2017.
