Stor osäkerhet inför starten på höstterminen

Osäkerheten inför höstterminen är stor på landets lärosäten. Blir det fortsatt distans­undervisning?

27 maj, 2020
Per-Olof Eliasson
Jan Theliander

Fler studieplatser, stor tillströmning av svenska studenter, men färre internationella. Och framför allt den stora frågan: kommer undervisningen fortfarande att ske på distans till hösten?
– Planen är nu att vi kör sommarkurserna i distansläge. Sedan för vi diskussioner hur vi ska göra till hösten. Men jag hoppas verkligen att vi inte ligger i distansläge till hösten, säger Jan Theliander, prorektor vid Högskolan Väst.

Birgitta Bergvall-Kåreborn

På Luleå tekniska universitet, LTU, planerar man att distansundervisningen kan bli kvar åtminstone i första läsperioden.
– Men vi hoppas att vi kan ha en kortare studentstart med inslag av fysiska aktiviteter i grupper om inte mer än 50 personer, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid LTU, som argumenterar för att studenterna ska finnas på plats i Luleå.
– Vår rekommendation är att även om det blir en studiestart på distans så är det otroligt viktigt att studenterna kommer till universitetet som planerat. Då är de på plats och har sitt boende klart när regeringen väl ger oss klartecken för att ställa om till campusundervisning. Annars kan omställningen bli svår och tidskrävande för både dem och oss, säger hon.

Mats Tinnsten

Räcker inte för lärarrekrytering
De extraplatser som regeringen har lovat finansiera är i huvudsak tillfälliga. Lärosätena menar att det inte ger underlag för att nyrekrytera lärare i någon nämnvärd utsträckning.
– Om vi ska öka vårt intag på program räcker det inte att vi får ett tillskott för ett år. Vi måste även kunna planera framåt och få en möjlighet att gå iland med det. Om extramedlen är väldigt kortsiktiga, då får vi också vara kortsiktiga, men får vi längre finansiering kan vi också agera i ett längre perspektiv, säger Mats Tinnsten, rektor för Högskolan i Borås.

Vid LTU för man ett liknande resonemang.
– Det har kommit mer pengar från regeringen, men många av platserna är tillfälliga. Då blir frågan om det ens är möjligt att hinna rekrytera personal innan satsningen är över. Vi kommer att jobba med de lärare vi har, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Eva Pettersson

Internationella studenter erbjuds distansstudier
När det gäller de internationella, betalande studenterna förväntas få av dem komma till Sverige. Lärosäten erbjuder i stället distansstudier.
– Vi har känt att våra utomeuropeiska studenter inte har någon möjlighet att komma hit i september. Därför erbjuder vi distansundervisning för våra masterprogram i höst, tills läget blir ett annat. Men det är klart att det är en besvikelse för en student som tänkt åka till Sverige och plugga och i stället måste sitta hemma. Vi hoppas att den här situationen blir så kort som möjligt, och bara under första läsperioden, säger Eva Pettersson, prorektor vid Blekinge tekniska högskola.

Även Uppsala universitet planerar på ett liknande sätt.
– Vi hoppas ju att vi kommer att öppna till höstterminen. På vissa program där man har mycket internationella studenter planerar man för att eventuellt kunna ha en kombination av campusundervisning och distansundervisning så att studenterna kan välja under första läsperioden. Om studenten inte kan resa till Uppsala skulle denne kunna följa kursen på distans under första halvan av höstterminen, säger Cilla Häggkvist, biträdande avdelningschef vid studentavdelningen på Uppsala universitet.

I viss mån kan tappet i en studentgrupp kompenseras av ökningen av en annan.
– Vi räknar kallt med en nedgång för de internationella studenterna, så därför är det extra bra att vi kan göra en liten ökning för svenska studenter, säger Cilla Häggkvist.

Olika förutsättningar för lärosätena
Sedan intervjuerna gjordes har Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, haft ett Zoommöte om planerna inför hösten.
– Det är uppenbart att förutsättningarna skiljer sig åt, vilka utbildningar man har, var i landet man ligger och hur smittsituationen är lokalt. Det skiljer också mellan olika utbildningar på samma lärosäte, säger SUHF:s general­sekreterare Marita Hilliges.

Många lärosäten jobbar mot ett huvudscenario, men alla är beredda att ändra sig.
– Cirka en tredjedel planerar att starta fysiskt, kanske en tredjedel planerar för hybrid­varianter, men några planerar för att ha huvuddelen av undervisningen på nätet, säger hon.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv