Före sommaren kom ett tips till redaktionen, vi borde intervjua Fredrik Björk, historiker och adjunkt vid Malmö universitet, som sägs vara populär bland studenter och ett stöd för sina kollegor när undervisningen digitaliserades i våras.
I ett telefonsamtal utvecklar den före detta studenten och kollegan som tipsat att Fredrik Björk är kunnig, karismatisk med förmågan att engagera studenter, jordnära, välkomnande, aldrig nedlåtande mot studenter – allt detta utan att tappa i professionalitet. Dessutom är han inte karriärinriktad utan främst mån om studenternas lärande.
Fredrik Björk ler och ser nästan tagen ut när han får höra de fina vitsorden.
– Det är så där man skulle vilja vara, och jag kan känna mig frustrerad om jag inte når fram till de här idealen. Men jag har inte prestationsångest kring det utan tänker att jag bara kan göra mitt bästa och då får jag vara nöjd med det. Då får man kanske också ett lugn, säger han när vi ses på datorskärmen för en digital intervju i mitten av september.
Undervisning från kolonin
Fredrik Björk bär en ljusblå murarskjorta, fyrkantiga glasögon och i öronen har han vita airpods. Bakom ryggen och den ljusa gardinen i fönstret skymtar grönska och en blå himmel. I Skåne är det fortfarande sommarvärme, i går steg temperaturen till 25 grader i skuggan.
Under våren, sommaren och början av hösten har han tagit sin tillflykt till kolonilotten på Ärtholmen, ett av Sveriges största koloniområden, beläget i Malmös centrala delar. Där brukar han och hustrun bo i sin röda stuga på 40 kvadrat från maj till oktober.
I år har Fredrik Björk även hållit sina föreläsningar från kolonin.
– Jag höll en zoomföreläsning i går, då hade jag kameran under tak men var själv utomhus så att det blev mer liv runt omkring. Att undervisa i instängda rum är jag inte så förtjust i. Det är tillräckligt tråkigt som det är med ”talking heads”, men om man är i en miljö som är inspirerande kan det förhoppningsvis smitta av sig på studenterna, säger han på klingande – norrländska?
Ja, några spår av skånska hörs i alla fall inte, trots att Fredrik Björk bott i Malmö i 33 år. Han föddes i Härnösand och flyttade till Helsingborg som elvaåring när föräldrarna skildes och ”mamma ville bo så långt ifrån pappa som möjligt inom Sverige”. Efter skolan började han läsa konstvetenskap och historia vid Lunds universitet men tröttnade efter två år och började jobba som kock och kökschef. Studieuppehållet kom att vara i tio år, innan han bestämde sig för att återvända till Lunds universitet där han så småningom blev doktorand i historia i samma veva som han hade börjat undervisa vid dåvarande Malmö högskola. Där har han blivit kvar och kan i dag inte tänka sig ett liv utan undervisning.
– Att undervisa är det bästa som finns. En period ägnade jag mig nästan uteslutande åt forskning och då fick jag en sorts abstinens.
”Lär mig mer än studenterna”
Han tillhör institutionen för urbana studier och undervisar mest i miljövetenskap med fokus på miljöhistoria och hållbar utveckling. Men han hoppar gärna in även på andra kurser, som social innovation och samhällsentreprenörskap.
– Ibland känner jag mig ny på jobbet fast jag har varit där i 20 år. Det bygger på att det är nya kurser, nya program, nya typer av situationer som gör att man hela tiden lär sig. Och så länge det är roligt att lära sig är det roligt att undervisa. Jag brukar säga att jag lär mig mer än studenterna, framför allt när jag undervisar på en ny kurs.
Han sticker inte under stol med att jobbet kan vara påfrestande och att det ibland är svårt att få tiden att räcka, inte minst nu i coronatider.
– Det är väl ingen som har fått den tid som hade krävts för att stöpa om undervisningen, det gick ju väldigt snabbt och det finns ingen buffert för oförutsedda händelser som pandemier utan det gäller att göra så gott det går. Då är det viktigt att vara i ett sammanhang där alla kollegor ställer upp för varandra och det upplever jag att vi gör.
Stöttar varandra i digital undervisning
En särskilt stor utmaning har varit att börja undervisa nya studenter, som han aldrig träffat. I de grupperna försöker han hitta olika sätt att ändå skapa tillhörighet, som digitala fikastunder med öppna samtal.
– Det här är något vi resonerat mycket om i lärarlagen, att vi måste tänka på vad det är för nyanser man missar när man inte träffas.
Han vill tona ner bilden av att han själv skulle vara ett särskilt stort stöd för sina kollegor, utan menar att det finns en ömsesidig vilja att stötta och hjälpa.
– En kollega skulle hålla en föreläsning och sa att ”det där är ju ditt huvudtema, skulle inte du kunna dyka in de sista 20 minuterna?” Jag gjorde det och det blev ett bra samtal i gruppen. Sådant kan öka dynamiken i en undervisningssituation och kan vara lättare att få till när vi föreläser digitalt.
Fredrik Björk är dock inte någon anhängare av att gå över till distansföreläsningar mer permanent.
– Digital undervisning är ett bra komplement men det fysiska, sociala mötet med medmänniskor – i det här fallet studenter – är viktigt för vårt välbefinnande.
Avhandling om socker pågår
Mellan digitala föreläsningar och möten hinner han plocka frukt och bär och skörda grönsaker direkt från växthus och trädgårdsland, sådant som han sedan använder i sin matlagning. Han tycker att det är roligare att laga mat nu än under kockperioden, eftersom det är friare och han kan styra över vilka råvaror han använder.
– Maten var en anledning till att jag slutade som kock. Det blev alltmer färdigmat som skulle hanteras, ofta av ekonomiska skäl. Det fick mig som historiker att börja reflektera över hur det påverkar vår miljö, oss själva och vår relation till de ekosystem vi är inbäddade i när vi fjärmas från det vi stoppar i munnen varje dag.
En koppling till livsmedel finns också i Fredrik Björks avhandling om socker som han började studera med utgångspunkt i miljöhistoria – sockerindustrin var en av sin tids stora miljöbovar på 1800-talet, berättar han. Senare har han även kommit in på teman som konsumtion, reklam och vetenskapshistoria.
På Fredrik Björks sida på Malmö universitets webbplats står det att hans disputation är beräknad till 2012.
– Ja, då var jag ganska långt framme, säger han med ett skratt.
– Sedan har det varit paus men materialet finns – mestadels här i kolonistugan – så det är en pågående avhandling.
Han tillägger att doktorandresurserna sedan länge är slut så avhandlingsarbetet får ske sommartid och på söndagar. Men det är mycket annat som tar tid.
– Jag har lite svårt att säga nej och avsluta saker. Är det något som är skoj så vill jag gärna göra det.
Prisad för samverkan
På fritiden sitter han i styrelsen i Yalla Trappan, ett socialt företag och kvinnokooperativ i Rosengård som bland annat driver restaurang och catering med fokus på hållbarhet. Fredrik Björk håller bland annat i kontakter och samarbeten med akademin och näringslivet.
Samverkan är också något han, vid sidan av undervisningen, brinner för i sitt vanliga arbete där han jobbar för att universitetet ska samverka mer med civilsamhällets organisationer. 2016 fick han Malmö högskolas samverkanspris och han menar att samverkan inte behöver vara så komplicerat.
– Samverkan bygger på öppenhet, lyhördhet och ömsesidighet. Det krävs att man investerar tid och resurser i processen.
”Inte det jobb jag älskar”
Hur arbetet kommer att te sig för Fredrik Björk den närmaste framtiden är något oklart. I mitten av oktober brukar det bli för kallt att bo kvar på kolonin, så föreläsningar och återhämtning får han sköta på annat håll.
Malmö universitet har beslutat att all undervisning – med vissa undantag – ska ske på distans året ut. Fredrik Björk längtar efter dagen då han kan återuppta den vanliga undervisningen.
– Jag saknar studenterna oändligt mycket. Det här är inte det jobb jag älskar, det är en så viktig beståndsdel som saknas. Hade undervisningen alltid fungerat så här så hade jag nog sysslat med något annat.
