Projektet, som har 11 000 till 12 000 deltagare, startade i mars år i takt med att åtgärderna mot pandemin sattes in i de olika länderna.
– Studien har ett fokus på hur man hanterar krisen på olika sätt, den fokuserar på olika delar av coping, säger Malin Anniko.
Coping handlar om hur människor möter kritiska och stressande situationer.
– Det är ett pågående projekt, den första datainsamlingen var i våras, en andra insamling ska ske nu under hösten och sedan ytterligare en datainsamling när pandemin är över och folk har gått tillbaka till det normala.
Redan den första datainsamlingen gav ett tydligt resultat.
– Inget är publicerat ännu, men vi har tittat övergripande på hur det ser ut i de olika länderna och med olika typer av coping. Vi har sett att meningsfokuserad coping, att hitta en mening i det som är svårt, är tydligt kopplat till bättre välmående och buffrar både mot upplevd psykisk och fysisk ohälsa. Intressant är också att detta verkar gälla oavsett land och demografi och oavsett olika strategier mot coronasmittan och åtgärder av nedstängning.
Viktig kunskap
Vissa människor växer när de går igenom en kris, medan andra drabbas av ohälsa som posttraumatisk stress.
– Om det finns personliga strategier som fungerar bättre vid den här typen av kriser är det viktig kunskap för att kunna stötta människor i hanterandet av den här pandemin och andra kommande kriser.
Malin Anniko vill gärna vara kvar i forskarvärlden.
– Jag tycker att känsloreglering, hur vi hanterar händelser i livet, är viktigt. Så småningom vill jag ta fram olika hälsofrämjande och preventiva åtgärder som man kan sätta in i skolor och i samhället.
