EU har sedan länge sett just högskolevärlden som en viktig källa för ett bättre samarbete länder emellan i framtiden. Projektet att finansiera lärosäten som vill ha ett närmare samarbete än det vanliga utbytet, alltså Europauniversiteten, var från början en fransk idé som lanserades under toppmötet i Göteborg 2017, och nu har fått fäste inom hela unionen.
Grundidén är att lärosäten från olika länder ska ha ett nära samarbete i olika projekt. De ska, något förenklat, arbeta som om de vore ett enda universitet. Ett av de deltagande lärosätena är projektledare, och eftersom varje allians innebär flera olika projekt, har alla i princip möjlighet att leda något.
Studenter och personal får röra sig fritt mellan de lärosäten som ingår i den egna alliansen. Studenterna kan dessutom välja kurser från vilket lärosäte de vill. Omdömet från de svenska universiteten som ingått i Europauniversitetens projekt från början är genomgående positivt. Det ses som ett sätt att förbättra och utveckla det internationella samarbetet.
Utveckla mobiliteten
Stockholms universitet ingår i alliansen Civis tillsammans med åtta lärosäten från hela Europa. Just nu pågår diskussioner för att utöka antalet medlemmar och söka nya medel från EU-kommissionen.
– Ett huvudsyfte med Civis är att utveckla mobiliteten mellan lärosätena. Inom ramen för tematiska hubbar utvecklas gemensamma utbildningsaktiviteter med stark forsknings- och samverkansanknytning, berättar avdelningschefen Maria Vilenius.
– Civis har lett till ökad kontakt med de övriga medlemmarna i alliansen, vilket ger oss möjlighet att närma oss målsättningen: ökad mobilitet och samverkan.
Erbjuda ökat kursutbud
Även Lunds universitet diskuterar med sina fyra partner om alliansen ska utökas.
– Ja, vi bollar för- och nackdelar samt funderar på vilka nya lärosäten som skulle vara intressanta för oss att arbeta med. Projektet Eugloh handlar om samhällsutmaningar inom global hälsa, och att vi är med och ger våra studenter och medarbetare nya möjligheter till internationella erfarenheter, förklarar prorektorn Lena Eskilsson.
KTH ingår i alliansen Unite, där de bland annat utvecklat gemensamma onlinekurser.
– Vi har inga planer på att utöka, utan fokus ligger på att implementera de pilotprojekt vi startat. Det bästa med detta projekt är att vi kan erbjuda våra studenter ett utökat kursutbud. Dessutom ser vi ett ökat intresse för gemensamma forskningsprojekt, till exempel inom Green Deal, säger vicerektor Stefan Östlund.
Gemensamma kurser
Handelshögskolan i Stockholm ingår i Civica, som är en allians av åtta lärosäten, bland annat prestigefyllda Bocconi i Milano.
– Vi ordnar bland annat gemensamma kurser på masternivå, där två lärosäten samarbetar om ett ämne eller tema. Dessutom har vi gemensamma sommarkurser för doktorander och gemensamma öppna seminarier på temaområden. Vår ambition är att också knyta till oss ett yttre nätverk av samarbetspartner utanför EU, konstaterar informationschefen Hanna Flodmark.
Linköpings universitet har tre projekt på gång och har planer på att utöka.
– Ja, vi ligger inne med flertalet kompletterande ansökningar. Det mest positiva med detta samarbete är uppbyggnaden av ett fantastiskt nätverk av engagerade lärare, forskare, entreprenörer och innovatörer, säger prorektor Margareta Bachrack Lindström.
De 41 allianserna inom Europauniversiteten får drygt 50 miljoner kronor vardera, att fördelas mellan lärosätena. Dessutom kan de få 20 miljoner extra genom Horisont 2020. Det är EU-kommissionen som står för projektet och finansieringen, och meningen är att det år 2025 ska finnas ett gemensamt europeiskt utbildningsområde inom högskolevärlden.
