Etableringsgraden på arbetsmarknaden stiger successivt åren efter en doktorsexamen. Ett år efter examen är den 71 procent, efter tre år 81 procent och efter fem år 85 procent. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som är en uppföljning från en liknande studie från 2018. Den nya rapporten behandlar disputerade åren 1998–2017, vilket är 52 037 personer.
För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska man ha varit sysselsatt i november månad, inte ha varit arbetslös under året och ha en årsinkomst på minst 241 900 kronor.
Disputerade har svårare att få fotfäste
UKÄ har inga uppgifter om försörjningen för disputerade som har osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden, eller helt saknar arbetsinkomst.
– En del av dem som i den här undersökningen registreras som att de har låg etablering på arbetsmarknaden kan vara postdoktorer som försörjs med stipendier. De har ingen formell inkomst. Jag kan också tänka mig att en kombination av korta visstidsanställningar ger ett liknande utfall. Det kan ju också vara att de gör något helt annat och inte har ett reguljärt arbete, säger rapportförfattaren Rasmus Sundin.
Disputerade får långsammare fotfäste på arbetsmarknaden än de med examen från grund- och avancerad nivå. Rapporten jämför med tidigare UKÄ-rapporter om etableringsgraden för examinerade på grund- och avancerad nivå som visar att 84 procent av dem hade fått arbete ett och ett halvt år efter examen.
– Man skulle kunna tro att det är den högre graden av specialisering som gör att det tar lite längre tid för disputerade att hitta rätt i arbetslivet, säger Rasmus Sundin.
Lägre lönepremie för forskarutbildade
Tidigare studier från UKÄ har också visat att lönepremien för forskarutbildade är lägre än för personer med examen från grundnivå och avancerad nivå.
– Sammantaget talar det för att du inte får den förväntade utväxlingen på forskarutbildningen, varken lönemässigt eller att du lättare får jobb, säger Rasmus Sundin.
Etableringen i arbetslivet för disputerade skiljer sig stort mellan olika ämnen. Tre år efter doktorsexamen har examinerade inom teknik en etableringsgrad på 88 procent, medan examinerade inom humaniora och konst ligger på 72 procent.
Det förhållandet för med sig att lärosäten som i huvudsak har tekniska ämnen får en hög etableringsgrad. Trots det har Linköpings universitet högre etableringsgrad än Chalmers och KTH för både kvinnor och män. Tre år efter doktorsexamen är andelen etablerade kvinnor 86 procent och män 90 procent.
– Det förvånar mig lite grann att Linköpings universitet har högst etableringsgrad. Vad det beror på får vi titta närmare på i nästa rapport, säger Rasmus Sundin.
Per-Olof Brehmer, vice rektor med ansvar för forskning vid Linköpings universitet ser två orsaker till resultatet.
– Vi har målmedvetet jobbat på att under forskarutbildningen visa på andra karriärer än att vara kvar i akademin. Vi tror det är en ganska viktig del för att börja tänka på vilka vägval ska man göra som doktorand efter forskarutbildningen.
Många får jobb utanför högskolesektorn
UKÄ:s rapport visar att majoriteten av de disputerade går till anställningar utanför akademin, säger han.
– Den andra orsaken är att vi har jobbat ganska mycket med samverkan och nyttiggörandeaspekter i forskarutbildningen. Vi tror att det är en ögonöppnare för många i discipliner där man kanske inte arbetar ihop med externa parter och att det skapar en förståelse för vad man själv kan använda sin forskarutbildning till efter examen, säger Per-Olof Brehmer.
En majoritet av samtliga disputerade, 56 procent, arbetar utanför högskolan. Samtidigt stannar 29 procent kvar och jobbar på det lärosäte där de har tagit sin doktorsexamen, medan 15 procent tar arbete på något annat lärosäte.
Mobiliteten varierar mellan de undersökta lärosätena. Exempelvis är 41 procent från SLU och 40 procent från Umeå universitet kvar på det egna lärosätet, medan det på Chalmers och KTH är 20 procent som är kvar på samma lärosäte.
Men Chalmers och KTH är också de lärosäten där högst andel, 70 procent, av de doktorsexaminerade lämnar högskolevärlden helt.
Rapporten konstaterar att det inom forskningsämnesområden med stark anknytning till yrkesexamina, som medicin och teknik, är vanligare för doktorsexaminerade att arbeta utanför högskolevärlden.
– Att KTH och Chalmers har högst andel som lämnar högskolevärlden helt kan ha att göra med att de är teknikfokuserade, säger Rasmus Sundin.
Kvinnor har svårare att etablera sig
Som tidigare studier visar har kvinnor en något lägre etablering i arbetslivet, på total nivå en skillnad på två procentenheter. Ett år efter examen är 70 procent av kvinnorna och 72 procent av männen etablerade. Fem år efter examen är 84 procent av kvinnorna och 86 procent av männen etablerade. Skillnaden finns inom alla ämnesområden utom samhällsvetenskap där kvinnor har en högre etablering.
UKÄ skiljer i den här undersökningen på svensk bakgrund, utländsk bakgrund och utländska doktorander, det vill säga de som kommit hit för att doktorera. Personer med svensk bakgrund har en etableringsgrad på 75 procent ett år efter doktorsexamen, motsvarande andel för dem med utländsk bakgrund är 68 procent.
– Men etableringsgraden ökar över tid även för dem med utländsk bakgrund. Redan år fem är det 82 procent och det är en ganska stor ökning, säger Rasmus Sundin.
Majoriteten av de utländska doktoranderna stannar inte i Sverige. Tre år efter examen finns 43 procent kvar och fem år efter examen har andelen minskat till 39 procent. Kvinnor stannar i något större utsträckning kvar i Sverige.
– Vi visste att majoriteten av de utländska doktoranderna lämnar Sverige. Men jag trodde att det skulle vara lite högre andel som stannar, säger Rasmus Sundin.
