– Lärare känner sig handfallna och vet inte vad de ska göra, säger Gunvor Larsson Torstensdotter som är föreståndare vid Linköpings universitets högskolepedagogiska enhet, Didacticum.
Hon pratar om det faktum att universitetslärare möter en alltmer heterogen grupp studenter och fler som har svårt att klara studierna.
Mot bakgrund av detta pågår ett projekt vid hennes universitet för att skapa en bättre samverkan mellan Didacticum och de stödfunktioner som redan finns för studenten: studievägledningen, studenthälsan och lika villkorsombuden. Tillsammans håller de på att utveckla informationsmaterial till lärarna.
En viktig utgångspunkt i projektet är att anledningen till studentens svårigheter inte spelar någon roll – även personer utan konstaterade funktionsvariationer eller diagnoser kan av olika anledningar behöva stöd.
Förberedelserna viktiga
Det är innan kursen startar som läraren har störst möjlighet att skapa en inkluderande lärmiljö, menar Gunvor Larsson Torstensdotter.
– Går det till exempel att ha en större mångfald av examinationsformer utan att sänka kunskapskraven? Ibland är skrivfärdighet viktigt, ibland inte.
Det är av stor betydelse att kursen är välstrukturerad, informationen tydlig och klar, och materialet tillgängligt i god tid.
– Minst två veckor innan kursstart, men gärna fyra veckor. Testa gärna i förväg på ett par studenter eller en kollega om de förstår vad de ska göra på kursen. Jag har själv valt att göra en veckovis struktur på vår lärplattform, säger Gunvor Larsson Torstensdotter som också är kursansvarig på psykologprogrammet.
Information i olika former
Hon tipsar också om att erbjuda informationen i olika former, till exempel en skriftlig instruktion också som film, eller en filmad föreläsning textad eller utskriven i text.
Att ha ett rum i lärplattformen där studenterna kan ställa frågor till varandra utan lärarens inblandning kan öka stödet studenterna emellan. Genom inplanerade tillfällen för frågor till läraren – över chatt eller på plats – kan hen spara tid.
För att studenterna ska våga uttrycka sina svårigheter är lärarens bemötande från första början viktigt, liksom att läraren vet vad hen kan ge för stöd och vad det finns för andra resurser inom universitetet.
Involvera studievägledaren
När kursen är i gång är det bra att agera tidigt på signaler att någon student inte hänger med, till exempel efter en missad inlämning eller underkänd tenta. Med inspiration från Malmö universitet håller Linköpings universitet på att implementera en rutin där studievägledaren skickar ett allmänt skrivet brev till studenten för att kolla hur det går och berätta om det studiestöd som finns.
– Studievägledaren är en mer neutral person än läraren och är inte lika läskig som studenthälsan. Det handlar om att inte sjukliggöra eller skuldbelägga stödbehovet utan att i stället avdramatisera det, säger Gunvor Larsson Torstensdotter.
För att fånga upp problem kan en kursdialog på 30–45 minuter också läggas in under kursen. Efter dess slut är det viktigt att i kursutvärderingen ställa frågor om svårigheter och tillgänglighet.
