Några ensamma skyltar och ett knippe ballonger hälsar besökaren välkommen till Mälardalens universitet, campus Eskilstuna. Scenen skvallrar om att det har skett en invigning här.
Det är en av de första arbetsdagarna på plats efter jul för Ulrika Jepson Wigg, universitetslektor i pedagogik och Osman Aytar, universitetslektor i socialt arbete. Och även om universitetets blänkande höghus har stått färdigbyggt i över ett år, har det inte blivit så värst många arbetsdagar här för de båda kollegorna ännu.
Skyltar sitter kvar
Pandemin satte stopp i nästan omedelbar anslutning till invigningen av de nya aktivitetsbaserade lokalerna, med pampig utsikt över hamnen och centrala Eskilstuna.
– Som en från början ganska ivrig motståndare till aktivitetsbaserat har jag märkt att jag trivs här. Även om pandemin har gjort att det inte riktigt känns som hemma än. Kontoret är än så länge något jag går till för att ha det lite mer socialt och trevligt på jobbet, säger Ulrika Jepson Wigg.
Det har gått ett par veckor sedan Mälardalens högskola blev till Mälardalens universitet, MDU, och för besökaren är det inte så enkelt att upptäcka skillnaden. Skyltarna anger fortfarande att vi befinner oss på Mälardalens högskola. Fyra flaggor utanför huvudentrén är det enda som antyder det nya. Men eftersom det är vindstilla gäller det att se efter noga för att upptäcka den röda MDU-loggan.
Mer pengar till forskning
Osman Aytar och Ulrika Jepson Wigg pekar dock ut ett antal konkreta skillnader när de nu jobbar på ett universitet i stället för på en högskola. Det uppenbara resultatet är att lärosätet får mer pengar till forskning, beskriver de. Anslaget ökar från 151 miljoner kronor till 283 miljoner kronor under 2022.
En annan skillnad är att man får möjlighet att på egen hand inrätta forskarutbildningsämnen, snarare än att behöva ansöka till UKÄ, säger Ulrika Jepson Wigg.
– En sak som jag misstänker kanske händer är att åtminstone vi på lärarutbildningarna kommer att vilja inrätta fler examina på forskarnivå. Om tio år tror jag på betydligt fler ämnen, att vi kommer att ha fler doktorander och att det produceras fler avhandlingar.
Hon beskriver hur MDU när det gäller de tekniska ämnesområdena redan har etablerade miljöer och välutvecklade samarbeten med industri och näringsliv.
– Och det är jättebra! Men det här hoppas jag ger oss en möjlighet att bygga fler livaktiga miljöer även i de ämnen som jag jobbar inom. Men det händer ju inte över en natt, säger Ulrika Jepson Wigg.
Ökad status
Osman Aytar förväntar sig fler och nya forskningsmiljöer.
– Anslaget blir ju nästan dubbelt så stort. Jag önskar att det leder till utvecklad forskningskompetens hos fler kollegor, hos de som kanske inte har disputerat men som har ett stort forskningsintresse. Även för disputerade hoppas jag på nya möjligheter och extra tid för att utveckla och hitta nya forskningsidéer, så man slipper göra det jobbet på fritiden.
Ett universitet kan också ge status och vara mer attraktivt för extern finansiering, tror han.
– Men status är inte bara ett namn, det ska byggas upp i praktiken också, säger Osman Aytar.
Även på campus i Västerås har besökaren som inte väntar på att en vindpust ska ta tag i de nyuppsatta flaggorna med MDU-loggan, svårt att se någon skillnad mot tidigare. Enligt lärosätets hemsida sker omskyltning successivt, och en formell invigning av MDU är tänkt att äga rum i sommar. Så det står fortfarande Mälardalens högskola på fasaden.
Michaël Le Duc, ordförande för SULF lokalt och universitetslektor i företagsekonomi i Västerås, har förväntningar på det nyblivna universitetet. Han hoppas att det ökade forskningsanslaget ska attrahera fler forskare och universitetslärare. Genom åren har man haft en del problem med docenter som lämnar Västerås och Eskilstuna för tjänster vid andra lärosäten, berättar han.
– Är vi ett universitet, med bättre karriärvägar och bättre alternativ kring forskningsmiljöer så kommer vi sannolikt att behålla mer personal.
Kan bli positivt för arbetsmiljön
Det, säger Michaël Le Duc, kommer i längden också att inverka positivt på arbetsmiljön. Med epitetet universitet följer också ofrånkomligen status, fortsätter han.
– Sedan vet jag inte hur mycket våra studenter egentligen bryr sig om att de nu studerar vid ett universitet i stället för en högskola. Men det är åtminstone ökad chans att en nöjd student som har gått en grundutbildning här senare återvänder för en avancerad kurs, säger Michaël Le Duc.
Tintin Tublén och Elsa Löfling studerar beteendevetenskap och väntar på några studiekamrater innanför entrén. Det är kanske något fler människor i rörelse än väntat med tanke på de pandemirestriktioner som nyligen utökats. Men det är tentatider och då behöver man vara på plats, påpekar de båda studenterna.
De har fått en del information om vad det betyder att högskolan nu är ett universitet, kommer Tintin Tublén ihåg.
– Det blir mer pengar till forskning, men jag har bara pluggat ett halvår så jag vet inte riktigt om just det kommer att påverka mig. Men det betyder kanske att det kommer att bli fler lärare så småningom, säger hon.
När de väl är klara med sin utbildning kan det möjligtvis komma att spela en viss roll, tror de.
– Ja, men visst kommer det nog att se bättre och mer meriterande ut när man väl får examen sedan, att man har fått det från ett universitet i stället för en högskola, säger Elsa Löfling.
Bildar holdingbolag
Förutom att man efter namnbytet får generella forskningsrättigheter och en stärkt finansiering, blir MDU också ett holdingbolag, säger rektor Paul Pettersson.
– Jag förväntar mig att vi kan bli en starkare forskande organisation och en starkare partner till alla som vi samverkar med, för vi är ett samverkande lärosäte.
Genom holdingbolaget kan man äga andelar i andra bolag, vilket ger en möjlighet att gå in i exempelvis start up-bolag sprungna ur universitetet, säger Paul Pettersson.
– Det kan öka möjligheten för dessa bolag att komma igenom en första svår fas. Tanken är inte att vi ska tjäna pengar. Utan att det är bra för regionen och nationen att bolagen klarar sig och kommer ut på marknaden.
Förutom mer forskning och fler forskare kommer även utbildningarna att påverkas av skiftet. Lärarna kommer att få fler kollegor, menar Paul Pettersson.
– Studenterna kommer att få se fler lärare och forskare här, och mer forskning bidrar till den vetenskapliga grund som våra utbildningar vilar på. När den stärks så stärks utbildningarna också.
På sikt kommer inriktningen på utbildningarna också att påverkas av att forskare med nya forskningsområden rekryteras, fyller han i.
Treårig strategi
Under våren pågår ett strategiarbete, enligt Paul Pettersson. Han ser inte att MDU kommer att anta en särskild profil även om det förs dialog med externa finansiärer, industrin och näringslivet i regionen. Han nämner Northvolt i Västerås samt ABB och Volvo Construction Equipment i Eskilstuna.
– Vi tittar på olika områden. Men det är viktigt att skynda långsamt, eftersom det är mycket pengar att omsätta i så bra satsningar som möjligt.
Strategin ska vara treårig och forskningsverksamheten expanderas allteftersom, säger han.
Under 2019 identifierade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, flera brister vid sin utvärdering av dåvarande Mälardalens högskola, något som har plockats upp av olika debattörer sedan regeringens tanke att bilda MDU tillkännagavs.
Tidigare brister
UKÄ ifrågasatte MDU:s kvalitetssäkringsarbete. Myndigheten bedömde att det fanns brister när det gäller styrning och organisation, jämställdhet samt student- och doktorandperspektivet.
– Vi tar den här kritiken på stort allvar liksom andra lärosäten gör och vi välkomnar det. UKÄ är en granskande myndighet och deras granskningar hjälper oss att utveckla kvaliteten i vår verksamhet, säger Paul Pettersson.
Han påpekar att det inte fanns några ifrågasatta utbildningar på MDU.
– Vi har kommit väldigt långt och successivt fört in kvalitetshöjande åtgärder. Ett underlag ska lämnas in till UKÄ under andra halvan av året. Jag känner mig lugn och redo för deras uppföljning.
Spelar namnbytet någon roll?
Kitty Lassinantti, lektor i socialt arbete och fackligt förtroendevald för SULF.
– För mig personligen vet jag inte om det betyder så mycket egentligen, namnbytet förändrar ju inte kvaliteten på våra utbildningar, utan vi har haft en bra verksamhet även då vi varit högskola. Men som universitet blir vi tilldelade högre anslag för forskning. Min förhoppning är att vi som arbetar som lektorer kommer att få ta del av de anslagen och få mer tid för forskning.
Vilka förväntningar har du på Mälardalens universitet?
– Det jag skulle önska är att det kollegiala beslutsfattandet stärks när vi är universitet. Det finns en lång tradition vid universiteten vad gäller kollegial styrning och beslutsfattande, och jag förväntar mig att vi som universitet inte får en utveckling mot att bli mer linjestyrda, utan att vi tvärtom i stället får mer utrymme för det kollegiala beslutsfattandet. Och även om det är roligt att vi blivit universitet så kvarstår många utmaningar och fackliga frågor att driva, inte minst lektorers och adjunkters arbetsmiljö.
