20 år efter att det skrevs in i högskolelagen att lärosätena ska främja breddad rekrytering har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, nu publicerat en utvärdering av hur arbetet går.
– Det görs mycket för att jämna ut könsfördelningen på utbildningarna, men mer för att få in kvinnor till mansdominerade utbildningar än män till kvinnodominerade utbildningar, säger projektledaren Heléne Fröborg vid UKÄ.
Social bakgrund spelar fortsatt roll
Vad gäller utländsk bakgrund har det hänt mycket på några decennier, men det finns fortfarande stora skillnader mellan grupper från olika länder bosatta i Sverige. Snedrekrytering sett till social bakgrund har legat konstant över lång tid, vilket gör att insatser behöver fokuseras dit, sammanfattar hon.
Slutrapporten består av statistiska analyser, slutsatser av en serie rapporter publicerade inom projektet liksom en särskild bedömargrupps utvärdering av varje lärosätes arbete med breddad rekrytering.
I rapporten ställer bedömargruppen frågan ”Har forskarutbildningen glömts bort?”, och svaret är ”Ja”.
Frånvarande forskarutbildning
Forskarutbildningen har sällan tagits upp i utredningar och propositioner kopplat till breddad rekrytering, och i lärosätenas självvärderingar har den ingen framträdande roll. Undantaget är Karolinska institutet som genomgående har inkluderat forskarutbildningen i sin självvärdering.
Samtidigt är den sociala snedrekryteringen till forskarutbildningen, mätt i föräldrarnas utbildningsbakgrund, liknande den i övriga högskolan. I årskullen födda 1990 hade 5,5 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat en egen forskarutbildning vid 30 års ålder, men bara 0,1 procent av dem med föräldrar utan gymnasieexamen.
2020 var 51 procent av doktorandnybörjarna kvinnor och 40 procent hade utländsk bakgrund, inkluderat inresta doktorander.
Enligt bedömargruppen främjar doktorandernas alltmer trygga anställningsformer breddad rekrytering. Andra faktorer som lyfts fram som viktiga är hur utlysningarna av tjänsterna görs, var och på vilka språk.
Tidiga insatser viktiga
Eftersom en breddad rekrytering till forskarutbildningen också kan påverka vilken forskning som bedrivs och ett ämnesområdes utveckling över tid, understryker bedömargruppen vikten av att lärosätena jobbar med detta.
– En förutsättning för att komma åt snedrekryteringen till forskarnivån är också att i högre grad än tidigare komma åt snedrekryteringen till grund- och avancerad nivå, säger Heléne Fröborg.
En av rapportens slutsatser är att det behövs mer arbete för att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det skulle delvis också kunna minska den betydande underrepresentationen av studenter på grund- och avancerad nivå som är bosatta i Sverige och har en bakgrund i specifika länder som Somalia, Afghanistan och Thailand, liksom av studenter från regioner som Jämtland, Norrbotten och Gotland.
För att lyckas med detta rekommenderar rapporten att lärosätena utvecklar mångfalden av vägar in i högskolan genom lokalt beslutade urvalsgrunder, liksom utvecklar den regionala samverkan mellan lärosäten, skolor, idrottsrörelser och civilsamhället. Sådana samarbeten bör också användas för att bryta könsbundna utbildningsval, enligt UKÄ.
Liknande studie gjord
2016 gjorde också Universitets- och högskolerådet en liknande kartläggning och gav rekommendationer rörande lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Enligt Heléne Fröborg tog UKÄ:s projekt avstamp i den.
– Bedömargruppen noterar att vad gäller flera saker är det inte mycket som har hänt. Det sker mycket aktiviteter, men fortfarande saknas systematik i lärosätenas arbete och man följer inte upp och samordnar arbetet tydligt.
För att effektivisera arbetet med breddad rekrytering och skapa mer långsiktighet föreslår UKÄ att regeringen utlyser medel som lärosätena kan ansöka om för samverkansprojekt.
– UKÄ kommer att följa upp utvärderingen om två år och det är ett viktigt besked från oss att vi ser framför oss en utveckling, säger Heléne Fröborg.
