När Mälardalens högskola blev Mälardalens universitet, MDU, presenterades också en ny logga. Om den är snygg eller inte är förstås en smaksak. Men en objektiv bedömning bör utgå från huruvida lärosätet har lyckats med sin målsättning eller inte, säger Minna Sakaria, adjunkt i visuell kommunikation vid Beckmans designhögskola.
– MDU vill, som jag förstår det, kommunicera möten med människor och det känns lite abstrakt. Jag kan inte riktigt se det i den här loggan.
Däremot är det en klar förbättring mot tidigare, menar hon.
– Det orangea och svarta i den förra logotypen ser mer ut som något för en tävling. Någonting snabbt och bilrelaterat snarare än en högskola.
Mycket information på liten yta
Att linjerna i bokstäverna nu har en kalligrafisk karaktär, det vill säga att de går från tunt till tjockt, symboliserar långsamt och tryggt lärande. En bättre kombination, enligt henne.
– Sedan saknas fortfarande lite av arrangemanget. Att ha initialer och text bredvid varandra är ganska vanligt, men här är det mycket information som ska in på en liten yta. Det blir knepigt.
Ett annat lärosäte med ny logga är Marie Cederschiöld högskola, tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola. Här har man lyckats bättre, menar Minna Sakaria.
– Jag får Florence Nightingale-vibbar. Man pratar om en person, en kvinnlig hjälte i stället för vad som tidigare kändes mer landstingsorienterat.
Smart att lyfta kvinnoyrket
Att placera profilen av Marie Cederschiöld, föreståndare för Sveriges första diakonissanstalt, i loggan är smart och ett sätt att lyfta ett historiskt kvinnodominerat yrke till något som andas hjältestatus, anser Minna Sakaria.
– Det här skulle jag tycka var inbjudande om jag var blivande student. Sedan hade jag önskat att det visuella språket i profilen hade varit mer unikt. De skulle ha kunnat göra en mer personlig profil av henne.
När Universitetsläraren låter Minna Sakaria bedöma två äldre loggor, Karlstads universitets respektive Lunds universitets, får även dessa blandade betyg. Den förstnämnda hade lika gärna kunnat vara en kommunlogga, säger hon.
– Jag kan inte få ihop det på annat sätt än att solen rör Karlstad som stad och inte universitetet som sådant. Första steget i en designprocess bör vara att man sätter sig ned och försöker utreda vad vår grej är. Vilka vi är och vad vi vill vara. Med den här vet jag inte riktigt vad Karlstads universitet är eller vill vara.
Historiska värden
Med hjälp av lejonet, svärdet och boken vill Lunds universitet kommunicera värden som är historiskt kopplade till universitet, ett ”bildningsideal med vapen i hand”, säger Minna Sakaria.
– Det kan man visserligen tycka är förlegade narrativ men det är bra att använda symboler som är förknippade med själva universitetet och inte Lund som stad i logotypen. Lunds universitet är ett gammalt och anrikt universitet och därför kan de bära upp det.
Vilka trender finns när det gäller logotyper?
– En stor generell trend som är allmän för alla just nu, och inte bara för högskolorna, är att logotyper går mycket mer likriktat mot att se ut som digitala tjänster eller start-ups. Dramaten bytte till exempel nyligen från en faktiskt ganska prisbelönt logotyp där teatermaskerna var inkorporerade i typografin till en en ganska så generisk, strömningstjänstliknande estetik. Samma trend syns i modehusens redesign av sina logotyper. I nio fall av tio när man ska designa en ny identitet hos företag så önskar de sig den stilen för att den känns professionell, tror jag, och anpassad för digitalt bruk. Om du frågar mig tycker jag att det är tråkigt så jag är inte för den här trenden, säger Minna Sakaria.
Generellt mönster
Hon har ingen överblick över samtliga lärosätens loggor, påpekar hon. Generellt syns dock ett mönster där designen tas fram internt, snarare än med hjälp av en professionell byrå.
– Det saknas en beställningskultur inom visuell kommunikation på högskolorna. Man skulle kunna tänka sig att outsourca processen för att få, som jag ser det, ett mer tilltalande resultat, säger Minna Sakaria.
