Att inte hälsa, fälla nedlåtande kommentarer, himla med ögonen eller vända sig bort från den som pratar. Det är exempel på ohövligt beteende, säger Kristoffer Holm, forskare vid Malmö universitet som har disputerat i ämnet.
Medvetet eller omedvetet
Om det är extra viktigt att bete sig hövligt på just arbetsplatsen kan han inte avgöra.
– Det beror nog på hur man lever till vardags. Men när man går in i en professionell roll har vi vissa förväntningar på hur man ska vara gentemot varandra, ett on stage behavior, säger han.
Hövlighet kan vara mer eller mindre medveten, och man kanske inte tänkte på hur en kommentar egentligen landade. Jag kanske var stressad och hade en dålig dag, påpekar Kristoffer Holm.
Forskningen visar att om det finns brister i hövligheten på en arbetsplats, så kan det ha en negativ inverkan på välbefinnandet. Det finns tydliga samband mellan att känslan av tillfredsställelse på jobbet minskar samtidigt som tendensen av att vilja byta arbetsplats ökar.
Risk för ohälsa
Ohövlighet knyts också till en ökad risk för utmattning och ohälsa, säger Kristoffer Holm.
– Det finns risk för att det på sikt eskalerar och blir en del av organisationens kultur, och kan då leda till en grövre typ av ohövlighet och kränkningar.
När en sådan kultur väl sätter sig i väggarna kan den vara svår att bli av med.
– Jargongen kan bli en del av sättet som man kommunicerar på och de respektlösa kommentarerna normaliseras, säger han.
Vad kan man göra för att bli av med den?
– En viktig aspekt är att lyfta och synliggöra att även om ämnet i sig kanske verkar småskaligt jämfört med andra arbetsmiljöproblem, så är det viktigt att hantera. Att försöka förtydliga hur man beter sig, hur man skulle vilja ha det och sedan komma överens om det som grupp.
Eftersom både ett ohövligt och ett hövligt beteende kan smitta av sig är det också bra att försöka föregå med ”gott exempel”, säger Kristoffer Holm.
Den som jobbar inom högskolan bör tänka på att formulera sig på ett konstruktivt sätt och även tänka på tonen när hen ger feedback, påpekar han.
– Vi arbetar i en sektor där man är ganska van vid att ge varandra kritik. Det är en väl integrerad del av arbetet, som landar bättre när det framförs på ett konstruktivt sätt.
Minskad sjukfrånvaro
I en amerikansk forskningsstudie inom sjukvård testades en metod för att minska ohövligt beteende. Den visade sig bland annat leda till minskad sjukfrånvaro och att de anställda fick en ökad tillit till ledningen.
Metoden går bland annat ut på att identifiera risker för när man kan komma att uttrycka sig ohövligt. I regelbundna workshoppar med personalen försökte forskarna bygga upp en kultur av hövligt bemötande och respekt. Med utgångspunkt i det försöket ska Kristoffer Holm och två forskarkollegor nu genomföra ett liknande projekt i svenska organisationer.
Ska utveckla metodstöd
Under ett års tid kommer de att genomföra en serie workshoppar med personalgrupper inom bland annat vård och omsorg.
– Vi har ett gruppcentrerat perspektiv där de själva är med och tar fram värden som är viktiga för just dem, för att det här ska bli någonting som kan sätta sig långsiktigt.
När det är genomfört ska forskarna utveckla ett metodstöd för hur organisationer kan jobba evidensbaserat för att främja en god arbetsmiljö, som ska vara klart i slutet av 2024.