Ett nytt omställningsstudiestöd, som gör att yrkesverksamma kan studera och behålla en del av sin inkomst, införs från 1 januari 2023. Centrala studiestödsnämnden, CSN, hanterar ansökningarna och sedan möjligheten att söka stödet öppnade 1 oktober har fler än 18 119 ansökningar kommit in. Prognosen var 5 300.
Fler studenter
Troligtvis innebär det att högskolor och universitet får fler studenter i vår, även om CSN konstaterar att alla ansökningar inte kommer kunna beviljas. Man vet ännu inte heller hur stor del av ansökningarna som avser högskolestudier.
Men det kan bli så att lärosätena behöver utveckla, alternativt starta nya, program eller kurser, tror flera representanter för lärosätena som Universitetsläraren har pratat med.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens budget för 2023 fanns dock inga extra pengar anslagna till lärosätena. Det betyder att kostnaden för eventuella justeringar av utbildningsutbudet behöver tas från gällande anslag.
Kan trängas ut
Helena Pallin, chef för utbildningsstöd vid Karlstads universitet, menar att det kan leda till en ”utträngningseffekt”.
– Effekten av att det inte finns några extra medel för lärosätena kopplat till omställningsstudiestödet är att personerna som ska använda sig av det kommer konkurrera med övriga sökande. Och om antalet sökande är fler än platser kommer någon av grupperna inte få plats, säger hon.
Vad budgeten hade behövt innehålla är svårt att säga, enligt Helena Pallin. De som söker omställningsstudiestöd har olika och individuella behov.
– Det är svårt att skräddarsy ett specifikt utbud åt dem. Utifrån det är det svårt att veta vad mer som skulle behövas, möjligen ett utökat antal platser generellt, säger hon.
”Väldigt märkligt”
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF, tycker att universitet och högskolor borde ha fått extra medel.
– Det är väldigt märkligt att det inte finns med i budgeten, om detta är den politiska viljan.
Även hon nämner utträngningseffekt som en möjlig konsekvens av omställningsstudiestödet, då det nu får betraktas som ofinansierat för lärosätens del.
– Resurser behöver tillföras lärosätena för att de ska kunna utbilda alla som man utbildar idag och för de som kommer nya via omställningsstudiestödet. Annars måste man ju byta ut en studentgrupp mot en annan, säger Karin Åmossa.
Måste prioritera
För Högskolan i Kristianstads del innebär omställningsstudiestödet att man, på längre sikt, kan behöva prioritera de fristående kurser som efterfrågas av omställningsstudiestödets studenter. Samtidigt som nya kurser kan behöva utformas, enligt rektor Håkan Pihl.
– Att nya studentgrupper tillkommer utan att anslagen ökar innebär förstås större konkurrens om utbildningsplatserna. Andra studentgrupper riskerar att trängas undan. Det kan vara speciellt problematiskt i en kommande lågkonjunktur, säger han.
Trots att omställningsstudiestödet gäller redan från 1 januari går det inte att veta hur det kommer att påverka än, betonar Heidi Hansson, vicerektor med ansvar för utbildning vid Umeå universitet. Med tanke på att efterfrågan på arbetskraft är stor i norra Sverige är betydelsen av det nya stödet oklart, menar hon.
– Ett kriterium för att få stödet är att det ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden.
Vill ha snabbt besked
På kort sikt bedömer Heidi Hansson att Umeå universitets kursutbud är tillräcklig för att möta behoven som kommer av omställningsstudiestödet. Hon fyller i att förändringar kan behövas på längre sikt och att avsaknaden av extra anslag kan betyda nedprioritering av vissa utbildningar.
Heidi Hansson efterlyser ett snabbt besked kring vilka utbildningar som de studenter som ansökt om omställningsstudiestöd avser läsa.
– Det hade förstås varit fantastiskt bra om vi redan i höst hade kunnat få kvalitativa uppgifter om vilka högskoleutbildningar som sökts där sökande har blivit beviljade omställningsstudiestöd, säger hon.
Universitetsläraren söker utbildningsdepartementet för en kommentar.