Doktoranden, som vill vara anonym, är medborgare i ett utomeuropeiskt land, har bott i Sverige i 13 år och planerar för ett fortsatt liv här tillsammans med sin partner.
– Jag har studerat hela min högskoleutbildning i Sverige, och nu har jag min doktorandanställning. Min partner jobbar här, vi har lärt oss språket och vi har svenska körkort. Vi har bott längre här som vuxna än i vårt hemland, säger hen till Universitetsläraren.
I början av april 2022 ansökte hen om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Anställningskontraktet som doktorand sträckte sig då till och med 30 april 2024.
Besked dröjde
Doktoranden hörde sedan av sig flera gånger till Migrationsverket, utan att få något besked. Eftersom den som har väntat minst sex månader kan begära att myndigheten tar beslut inom fyra veckor, ansökte doktoranden om det i oktober.
Fyra veckor senare begärde Migrationsverket kompletterande dokumentation, vilket skickades in. Därefter dröjde det ytterligare några dagar, och till sist fick doktoranden ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Samtidigt blev det nej på det permanenta.
Migrationsverket skriver i sitt beslut att doktoranden inte visat att hens ”försörjningsförmåga har en sådan viss varaktighet som krävs för att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt”.
Beslutet är daterat 21 november, vilket är 21 dagar ifrån det att doktoranden skulle ha kunnat uppfylla det så kallade försörjningskravet på 18 månader. Ett krav som hen alltså nådde upp till vid tidpunkten då ansökan skickades in.
– I Sverige säger man att man behöver kvalificerad arbetskraft, så det här är motsägelsefullt. Jag känner att den insats jag har lagt in när det gäller mitt jobb och mitt liv här i Sverige undervärderas.
Var fjärde får vänta mer än ett år
I skrivande stund får var fjärde doktorand som söker permanent uppehållstillstånd vänta på besked längre än 12 månader, enligt Migrationsverkets hemsida. För tre av fyra går det snabbare än så.
Eftersom det är situationen vid Migrationsverkets beslutstillfälle som ligger till grund för beslut, blir dessa beslut mer osäkra med de långa handläggningstider som myndigheten har just nu, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
– I det här fallet fattades det tre veckor, så då kan man dra slutsatsen att om handläggningstiden hade varit tre veckor kortare så hade det blivit ett ja i stället.
Att datum för beslutstillfället gäller som gräns för försörjningskravet på 18 månader kan visserligen vara en fördel, påpekar han.
I de fall då den som ansöker om ett permanent uppehållstillstånd inte har en tillräckligt lång anställning framför sig, har hen möjlighet att skaffa det i tid till beslutstillfället.
– Men oftare är det så att man har en tvåårig anställning när man söker, säger Robert Andersson.
Fler liknande fall
SULF:s förhandlingschef känner till ett tiotal liknande fall, där väntetiden för beslut har spelat roll för utgången. De flesta handlar om postdokanställningar.
En sådan anställning måste, om den baseras på Saco-S postdokavtal, löpa över minst två år och som mest på tre år.
– Lite av tanken med det är att det ska vara till hjälp i den här typen av processer, men det blir ju i praktiken ingen hjälp om handläggningstiden blir längre än 6 månader. Då är det inte 18 månader kvar, säger Robert Andersson.
För doktorandanställningar, som i det här fallet, finns en möjlighet till tvååriga anställningar efter det inledande året.
Robert Andersson efterlyser att både beslutstillfälle och ansökningsdatum beaktas vid beslut om permanenta uppehållstillstånd. I en rekommendation till regeringen föreslår SULF att en särskild skrivning för forskare och doktorander förs in i migrationslagstiftningen. Förbundet vill också att försörjningskravet ska ändras till sex månader, alternativt en provanställning.
För Universitetsläraren beskriver doktoranden hur kollegor i liknande situationer har valt att söka sig till andra länder än Sverige.
– Det skulle kunna vara en lösning på sikt och jag har svårt att säga att jag inte har tänkt tanken. Men jag är 37 år och har bott här i 13 av dem. Sverige är mitt adopterade hemland.
Migrationsverket svarar
Migrationsverkets bedömning är att 18 månaders inkomst ska ses som gränsen för ”viss varaktighet”, som anges i utlänningsförordningen.
”Eftersom det är lagkrav på att den som beviljas ett permanent uppehållstillstånd ska kunna försörja sig framåt i tiden så räknas de 18 månaderna från när ansökan prövas”, skriver Migrationsverkets presskommunikatör Nadine Sohier i ett mejl till Universitetsläraren.
Hon skriver att myndigheten ”arbetar aktivt” med att förkorta handläggningstiderna, samt att man har förändrat så att doktorander numera kan få fyraåriga uppehållstillstånd i stället för tvååriga.
”Det gör att de inte i samma utsträckning som tidigare behöver ansöka om förlängt uppehållstillstånd under studierna”, skriver Nadine Sohier i mejlet.
Enligt mejlsvaret är ett ökat antal ansökningar till följd av den nya migrationslagstiftningen som trädde i kraft förra året anledningen till att handläggningstiderna just nu är ovanligt långa.
JO kritiserar väntetiderna
Justitieombudsmannen, JO, har granskat Migrationsverkets handläggningstider flera gånger. Senast i december 2022 konstaterade JO att väntetiderna för ansökningar om medborgarskap, anknytning och asyl är orimligt långa.
I Migrationsverkets regleringsbrev för 2023 anger regeringen att myndigheten ”ska förkorta kötiderna för öppna ärenden”, och betonar att det särskilt gäller de ansökningar som handlar om uppehållstillstånd för arbete.
Universitetsläraren har sökt både justitiedepartementet och utbildningsdepartementet för en kommentar.
