Det saknas forskning om immateriellt värdeskapande

Det finns endast tre doktorander inom de juridiska fakulteterna vid de svenska lärosätena, som forskar inom immaterialrätt. Vem kommer att fylla dagens kunskapsluckor och undervisa morgondagens jurister och ingenjörer om immaterialrätt och värdeskapande? Det frågar sig Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors.

9 februari, 2023
Peter A Jörgensen, Kjell Jegefors
Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Peter A Jörgensen

En musiker komponerar en sång, en ingenjör tar fram en algoritm, en forskare utvecklar en ny tillverkningsprocess – resultaten av dessa aktiviteter kan skyddas med olika juridiska, immaterialrättsliga, skyddsformer. Resultaten bidrar med glädje eller nytta för andra. Detta medför att de också får ett ekonomiskt värde. Utan skydd kan dessa värden inte realiseras. De vanligaste immateriella skydden är patent och upphovsrätt, men det finns även flera former.

Kjell Jegefors

Numera är immateriella investeringar helt avgörande för ett lands välståndsutveckling. Immaterialrättsintensiva företag står redan i dag för 45 procent av BNP inom EU. Intresset för immaterialrätt är stort bland våra politiker. Näringsutskottet fastslog i ett betänkande 2022: ”De immaterialrättsliga skydden har stor betydelse för Sveriges globala konkurrenskraft. –  Ett starkt patentskydd är enligt utskottets mening en förutsättning för att innovationskraften i Sverige ska finnas kvar och stärkas.” (2021/22:NU22).

Bakgrund
Antalet beviljade patent inom EU har stigit från 58 000 till 137 000 från 2010 till 2019. Ökningen av ansökningar om nya varumärken har varit ännu större. Immaterialrättsintensiva branscher står för 75 procent av handeln inom EU och 93 procent av exporten. De har en lönepremie på 41 procent jämfört med andra branscher. Andelen ökar år för år.

De etablerade svenska företagen nyttjar sin kompetens inom immaterialrätten på ett framgångsrikt sätt. Exempelvis Ericsson skrev 2021 ut fakturor på åtta miljarder kronor till licenstagare. 2022 väntas det bli högre. Svenska start-up-företag, universitetsforskare och andra mindre företag ansöker varje år om drygt 2 000 patent till en kostnad som överstiger 100 miljoner kronor. (Dessa kostnader innefattar ej kostnaderna för patentens årliga avgifter.)

Det är intressant att svenska universitetslärare är flitigare än i andra länder, när det gäller att söka patent.

En grundpelare inom innovationspolitiken är rättssäkerheten. Denna bygger dels på ett tillförlitligt legalt ramverk, dels på hög kompetens vid de rättsvårdande myndigheterna. Ännu en grundpelare är att alla ska ha möjlighet att få sin rätt prövad i domstol.

Ofta påstås att Sveriges omfattande finansiering av forskning och utveckling ger svagt resultat i form av konkurrenskraft, innovationer och företagsstarter. Beläggen för påståendet är emellertid svaga. Oavsett vilket så spelar immaterialrätten en avgörande roll om utvecklings- och forskningsframgångar ska leda till värdeskapande i form av licenser eller nya företag.

Den europiska utvecklingen
Inom ramen för Europas industristrategi har EU 2020 etablerat En handlingsplan för immateriella rättigheter. Denna innefattar en översyn av bland annat skyddet för design, skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar samt lagstiftningen om växtsorter och skyddet av ny teknik såsom AI och blockkedjor. Dessutom innefattar planen olika stödaktiviteter och analyser. I handlingsplanen uttalas också att Europeiska kommissionen ska verka för att mindre företag stimuleras att nyttja de olika skyddsformerna och att olika intrång särskilt ska bekämpas.

Den stora förändringen är att en ny europeisk rättegångsordning, Unified Patent Court (UPC), kommer att införas under 2023 efter flera decenniers förhandlande.

Vad kan Finland lära Sverige?
Finland har redan en etablerad nationell strategi för det immateriella värdeskapandet och har bildat ett kunskapscentrum, som är ett samarbete mellan lärosätena. Inom ramen för denna ambitiösa syn på immaterialrätten presenterades 2021 en rapport, som ger bakgrund till den framtida policyutvecklingen. Utredningen presenterar följande delområden:

1.      Kompetensen om immateriella rättigheter i företag

2.      Undervisningens nuläge och förvaltningens verksamhetsförutsättningar

3.      Domstolarnas verksamhet och marknadsdomstolens avgifter

4.      Utnyttjandet av immateriella rättigheter i högskolor och forskningsinstitut

5.      De industriella rättigheternas nationalekonomiska betydelse och värde

6.      Förändringsutmaningar i systemet för immateriella rättigheter med tanke på datahanteringen och infrastrukturen för upphovsrätt

7.      Utvecklingsbehov inom lagstiftningen

I Sverige är i princip inga av dessa frågor utredda, förutom några studier om lärosätenas nyttjande av immaterialrätten.

Svenskt Näringsliv har i en rapport jämfört Sveriges och Finlands nationella strategier, när det gäller immaterialrätt. Det visar sig att skillnaderna i synen på immaterialrättens betydelse är väsentlig.

Nästa steg i Sverige – forskningspropositionen 2024
Regeringskansliet har sedan länge arbetat på en plan för att stimulera det immateriella värdeskapandet, men någon sådan plan har ännu inte presenterats. Samtidigt rapporterar både kansliet och berörda myndigheter om den bristande kompetensen kring skyddsfrågor hos både entreprenörer och olika stödorganisationer.

2024 ska nästa forskningsproposition läggas på riksdagens bord. Det saknas underlag för arbetet, men nu finns enligt vår uppfattning möjlighet att med Finland som förebild göra utredningar och olika studier. Vi föreslår ytterligare några studier för att få en mer komplett bild av området:

  • Hur fungerar det immateriella värdeskapandet inom de offentligt finansierade forskningsprogrammen? Olika stödprogram inom detta område pågår sedan 2011. Dessutom genomförs mycket stora samverkansprogram. Totalbudgeten är 16 miljarder kronor. Någon juridisk analys finns inte för dessa omfattande program.
  • Hur går det för svenska kapitalsvaga aktörer i olika rättssituationer i utlandet? Tidigare har det rapporterats att många drabbats av problem med det immateriella skyddet, framför allt angående intrång.
  • Några svenska kunskapsnoder har byggt upp omfattande immaterialrättsliga portföljer. Några kända kluster där immateriella rättsfrågor har hög prioritet är SciLifeLab i Stockholm, växtgenetikforskarna i Umeå och grafénforskarna i Uppsala. Vad finns att lära från dessa och hur kan erfarenhet spridas till andra forskare?
  • En utredning visar att intresset för licensupplåtandet från de svenska lärosätena är svagt. (Innovation som drivkraft – från forskning till nytta, SOU 2020:59). Hur kan kompetens och intresse för licensiering byggas upp? Det finns studier från USA, som visar att det från de amerikanska universiteten görs sju kommersialiseringar med hjälp av licensiering på varje start-up. (Allocation of IP control rights, Thomas Åstebro, 2016.) Svensk statistik saknas.
  • Hur många etablerade företag har placerat sina patentportföljer utomlands för att sänka skatten (så kallade patentboxar)?

Brist på forskare inom immaterialrätten
Den policy som Sveriges myndigheter följer inom immaterialrättens område bygger på tunt underlag. Det satsas minimala medel på forskning och utredningar inom området.

Det är få doktorander vid de juridiska fakulteterna vid alla svenska lärosäten. (Mycket forskning inom det immateriella värdeskapandet bedrivs utanför de juridiska fakulteterna av bland annat nationalekonomer, statsvetare och vid de tekniska högskolorna.) En rad utredningar har försökt förbättra steget från affärsidé till internationellt värdeskapande. Hittills har dessa utredningar haft en tyngdpunkt på organisatoriska frågor. Steget från strategi till affärsnytta är försummat. Behovet av kvalificerade lärare vid våra lärosäten är stort. Enligt uppgift får mindre än fem procent av landets civilingenjörer undervisning om det immateriella värdeskapandet. Dessutom saknas utbildning av patentingenjörer trots många års debatt.

Nästa steg
Mot denna bakgrund måste regeringskansliet och berörda myndigheter snarast sammanställa ett utrednings- och forskningsprogram med lämplig finansiering. Praktiskt verksamma jurister, entreprenörer och forskare måste konsulteras under denna process. Detta ska leda till att nästa forskningsproposition ger det immateriella värdeskapandet ett märkbart lyft.

Peter A Jörgensen, tidigare Teknisk Attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, tidigare styrelseordförande i Aktietorget

Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet

Peter A Jörgensen, Kjell Jegefors

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv