För lärosätenas del har högskoleprovet gått med underskott sedan 2015. För Universitets- och högskolerådet, UHR, som ansvarar för provet, har inte kostnaderna täckts sedan 2017.
– Att högskoleproven går med underskott är ett problem för lärosätena. De får ju ta av sina budgetar för att täcka upp för kostnader för högskoleprovet, medel som borde gå till annan verksamhet vid universiteten, säger Catrine Folcker, ombudsman på SULF.
Borde gå plus minus noll
Lärosätena är ålagda att genomföra högskoleprov. Därför borde ersättning komma från regeringen så att man går plus minus noll på proven, menar hon.
Även lärosätena anser att regeringen bör ge full kostnadstäckning för högskoleproven.
– SUHF har inte tagit någon särskild ställning, utan hänvisar till vad medlemmarna säger. Men det är ett mångårigt och känt problem från lärosätenas sida att provet dras med underskott. Lärosätena vill ha full kostnadstäckning, säger Christopher Sönnerbrandt, senior rådgivare vid Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Rimligt med full kostnadstäckning
Han påpekar att UHR har fått uppdraget att ansvara för högskoleprovet på ett tydligare sätt än tidigare.
– Rent principiellt är ju hållningen enkel. Regeringen har gett uppdrag till UHR att ansvara för högskoleprovet. Och när lärosätena på uppdrag av UHR biträder med att ordna högskoleprovet är det en rimlig förväntan att vi ska få full kostnadstäckning.
Christopher Sönnerbrandt menar att bästa lösningen är att regeringen ger ett större anslag till UHR för att täcka kostnaderna.
– Om regeringen inte skulle ge ett större bidrag så har vi fortfarande framöver en situation där lärosätena går med underskott. Då tror jag att det ligger i SUHF:s medlemmars intresse att skapa en nationell modell för att fördela kostnaderna solidariskt mellan de lärosäten som använder högskoleprovet.
Lyfter lärosätena den här frågan regelbundet?
– Det varierar, men så långt jag förstår förekommer det att lärosäten lyfter det här problemet i myndighetsdialoger, budgetunderlag och liknande, säger Christopher Sönnerbrandt.
Också Stockholms universitet ser det som ett problem att högskoleprovet går med underskott varje år.
Hur stora summor rör det sig om?
– Det handlar om någon miljon per år som vi går med underskott och ett ackumulerat underskott över tid på ett antal miljoner, säger Peter Wretling, chef för sektionen för antagning och studieinformation på studentavdelningen vid Stockholms universitet.
Vad är det som kostar?
– Personalkostnaderna är störst, i alla fall för oss på Stockholms universitetet. Och då pratar jag om personal som arbetar på provdagen. Det är en väldigt stor verksamhet hos oss. Vi står kanske för nästan 30 procent av alla skrivande i hela Sverige och vi har ungefär 1 500 tillfälligt inhyrda som jobbar på provdagen.
Är det här underskottet ett stort problem?
– Det är ett känt problem och en uppfattning hos lärosätena att man vill ha kostnadstäckning för det arbete som man genomför genom att arrangera högskoleprovet. Det är ju som sagt ett underskott som ackumuleras och det måste tas någonstans ifrån.
Vad skulle man kunna göra åt det här underskottet?
– Jag tror den enklaste lösningen är att staten skjuter till mer pengar till UHR som fördelas ut till lärosätena. Det förs dialog på hög nivå med departementet. Frågan finns på agendan och jag tror statsmakten också är medveten om problemet, så man kan bara hoppas att i de dialogerna blir det en bättring.
Även Göteborgs universitet går med underskott för högskoleproven.
– Totalt rör sig om flera miljoner kronor vid varje provtillfälle. Vi hade ju väldigt höga kostnader under pandemin, men där fick vi faktiskt ersättning för de fördyrade omkostnaderna, säger Karin Åström, chef för utbildningsenheten vid Göteborgs universitet.
Lokaler och löner kostar
En stor del är lokalkostnaderna. De egna lokalerna och de som lånas av Chalmers är gratis, förutom kostnader för vaktmästare och städ. Utöver det hyrs en stor del av provlokalerna av kommunen, som till exempel gymnasieskolor.
– Vi har tagit en kontakt med Göteborgs stad och försöker få lite rabatt på lokalerna.
Även lönerna är en stor kostnad. Man har tagit fram rekommendationer om mer bemanning på senare år, för att stävja fusk som förekom.
– Nu har man en materialsamordnare som bara lämnar ut en provdel i taget och flera personer ska alltid hantera proven, aldrig en ensam människa. Detta plus att vi fått flera andra roller som tillkom under pandemin som korridorvakt och så vidare. Allt för att minska möjligheterna att fuska.
Pandemin innebar att 2020 blev ett annorlunda år för högskoleprovet med högre kostnader. Men ett normalt år som 2019 uppgick intäkterna för högskoleprovet, anmälningsavgifterna, till 54 miljoner kronor medan utgifterna uppgick till 83 miljoner kronor.
Höjd avgift
För lärosätena var den genomsnittliga kostnaden 446 kronor per anmäld deltagare medan lärosätena fick 270 kronor per anmäld deltagare.
I år har avgiften höjts med 100 kronor till 550 kronor per provtillfälle för att få bättre överensstämmelse mellan intäkter och kostnader. En utredning om högskoleprovet från 2021 påpekar om avgiften: ”Underskottet som uppstår för lärosäten måste täckas av anslag för utbildningen vid respektive lärosäte.”
Men att ”samtidigt är det viktigt att den inte är så hög att den avhåller individer från att skriva provet.”
I UHR:s regleringsbrev för 2023 står att UHR disponerar 40 procent av avgifterna och följaktligen lärosätena 60 procent samt att ”det finns inte något reglerat mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgifterna”.
