Academic Freedom Index 2023, AFI, är en översikt över akademisk frihet i 179 länder världen över. I ungefär en tiondel av dessa länder anses den akademiska friheten vara stabil, inom den tiondelen finns Sverige.
Skillnaden mellan länderna inom denna översta tiondel ligger inom felmarginalen, samtliga har en så kallad AFI-poäng på mellan 0,93 och 0,94. Ju närmare 1,0 som AFI-poängen ligger, desto mer frihet.
Den akademiska friheten har legat på en stabilt låg nivå i många av de granskade länderna. I fem länder har den ökat: Seychellerna, Montenegro, Gambia, Kazakstan och Uzbekistan. Uzbekistan och Kazakstan har förbättrat sig från mycket låga nivåer, visar rapporten, som är gjord av forskare vid Friedrich- Alexander-Universität, Institutet för statsvetenskap i Tyskland, och V-Dem-institutet i Göteborg.
På nedgång i 22 länder
Däremot har den akademiska friheten minskat i 22 länder under den tioårsperiod som studerats, mellan åren 2012 till och med och 2022. Tillsammans hyser dessa 22 länder hälften av världens befolkning, fyra miljarder människor. Bland dem finns de tre största länderna räknat i befolkningsstorlek, Kina, Indien och USA.
I Kina började försämringen från en relativt låg nivå av akademisk frihet med en AFI-poäng på cirka 0,2 år 2010. Då hade landet haft en period av ökad frihet efter kalla kriget.
Under 2020 landade Kinas AFI-poäng på cirka 0,07. Rapporten tillskriver nedgången den utbildningspolitik som Kina lanserade 2010 och som fortsätter med Xi Jinpings politik, som betonar att universiteten är underordnade enpartistaten.
Till skillnad från Kina har Indien minskat från en relativt hög akademisk frihet. 2012 låg Indiens AFI-poäng runt 0,70. Runt 2020 hade den sjunkit till cirka 0,38, samma nivå som Palestina/Gaza och Uganda. Lägst AFI-poäng av alla länder har Nordkorea med cirka 0,01.
Varnande exempel
Nedgången i Indien accelererade efter att hindunationalisten Narendra Modi blev premiärminister 2014. Enligt rapporten minskade de följande åren indikatorer som integriteten för campus, den institutionella autonomin samt akademisk och kulturell yttrandefrihet. Även möjligheten att fritt forska och undervisa samt friheten för akademiskt utbyte och spridning minskade i Indien.
Inom rapporten pekas Indien ut som ett varnande exempel. Landets mätbara nedgång i akademisk frihet visar på ett skadligt förhållande mellan ”populistiska regeringar, autokrati och begränsningar av akademisk frihet”, skriver man.
I USA styrs högskolepolitiken oftast på delstatsnivå. Rapporten konstaterar att man i åtminstone nio republikanskt ledda delstater har godkänt lagförslag där ”undervisning av begrepp relaterade till ’kritisk rasteori’” förbjuds på högskoleinstitutioner. Ett antal delstater ”siktar också in sig på tenure vid offentliga universitet”. Det gör statusen för akademiska anställningar osäker, enligt rapporten.
Bevakar universitetslärare
Dessutom lobbar inflytelserika konservativa grupper för att dra in finansieringen till vetenskapliga områden som genus, minoritetsstudier och miljövetenskap. Olika grupper upprättar offentliga listor över universitetslärare som uppfattas tillhöra en radikal vänster, och som man vill bevaka.
Rapporten kopplar samman nedgången i akademisk frihet med flera av den förre presidenten Donald Trumps uttalanden, som var kritiska mot vetenskap och akademin.
Även om AFI:s data också indikerar att forskare i USA fortfarande kan uttala sig som experter offentligt, även i politiskt kontroversiella frågor, är det sammantagna omdömet att den akademiska friheten i landet har minskat betydligt. AFI-index för 2012 låg på 0,92, och under 2020 var motsvarande värde 0,79.
Med det placerar USA sig bakom länder som Sydafrika och Kenya
– Tyvärr är inte nedgången i akademisk frihet i världen förvånande. Men det är väldigt allvarligt, akademisk frihet är en del i en fri demokrati och starkt kopplad till demokratiutvecklingen. I dag pågår en nedmontering av demokrati i världen och andelen personer som lever i fria demokratier har minskat kraftigt, säger Karin Åmossa. samhällspolitisk chef på SULF.
Har ett ansvar att försvara
Hon menar att frågan om akademisk frihet är viktig även i Sverige.
– Vi som fortfarande har det som kan betecknas som starka demokratier måste kämpa stenhårt för att bevara och stärka akademisk frihet.
Karin Åmossa betonar att det är ett ansvar för varje nation att försvara akademisk frihet, både för sin egen skull och för att kunna vara förebilder och visa att det går att göra på ett annat sätt.
– I det ingår också att sätta press på andra länder, inte minst inom EU, där vi har täta samarbeten.
I Sverige är forskningens frihet skyddad i grundlagen, men den högre utbildningens frihet är bara skyddad i högskolelagen.
– Lagskydd och grundlagsskydd är jätteviktigt. SULF driver frågan om att stärka den högre utbildningens frihet i grundlagen men vi jobbar också med att se till att våra medlemmar kan utöva sin akademiska frihet i praktiken.
Karin Åmossa menar att det stora hotet mot akademisk frihet i Sverige är osäkerheten i anställningarna.
– Dels om du är på tidsbegränsad anställning, men som forskare vet du också att om dina forskningspengar tar slut, så åker du ut oavsett om du har tillsvidareanställning. Då är det svårt att vara obekväm. Till det kommer hat och hot som riskerar att tysta forskare, säger hon.
