Enligt åklagaren var forskaren ledare för en forskningsstudie då hen och sju andra forskare utförde tester för antikroppar mot covid-19 på ungefär 400 personer. Eftersom etikprövningstillstånd saknades gick åklagaren vidare med den åtalsanmälan som Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, gjort.
Under rättegången, som Universitetsläraren bevakade på plats, byggde forskarens advokat försvaret på att det inte var fråga om någon forskningsstudie och att etikprövningstillstånd därför inte behövdes. Försvaret menade också att forskaren inte var ledare för studien och att åtalet bygger på en rad missförstånd.
Tingsrätten i Uppsala går nu på försvarets linje, och frikänner forskaren helt. I domen skriver man att det inte är styrkt att ”ifrågavarande provtagning utgjort ett led i ett forskningsprojekt”. Det går inte heller att slå fast att forskaren skulle ha haft ”någon ledande roll i undersökningarna”.
När forskaren åtalades misstänkt för brott mot etikprövningslagen i slutet av 2021 var det första gången sedan lagen skärptes 2020 som en anmälan leder till åtal.
Direkt efter rättegången sade den åtalade forskaren att fallet därmed är principiellt viktigt för framtiden.
– Det som gör rättegången intressant är att om jag skulle bli fälld, då har vi stora problem i Sverige vad gäller forskningen, sade hen.
Åklagaren har till och med 21 juli på sig att överklaga tingsrättens dom.