I Halmstad utvecklas framtidens vård med AI

Hälsoteknikcentrum Halland vid Högskolan i Halmstad har fokus på artificiell intelligens. Syftet är att utveckla nya produkter och tjänster som kan ta hälsovård, sjukvård och omsorg in i framtiden.

15 februari, 2019
Per-Olof Eliasson
Högskolan i Halmstad

Anita Sant’Anna och Wagner Ourique De Morais möter i huvudentrén till Högskolan i Halmstads campus. De visar vägen genom ett tekniklabb där studenter mekar i rader längs ett långt bord. Jag kan urskilja en 3D-skrivare och olika försök med robotar, en är försedd med ett dockhuvud med lockigt hår.

Vi kommer in i Halmstad Intelligent Home, Hint, en lägenhet som är ett utvecklingslabb och en testmiljö.
Själva lägenheten ser vid första anblicken ut som en vanlig modern lägenhet på 50 kvadratmeter med sitthörna, matplats och kök i öppen planlösning och ett sovrum. Men Wagner Ourique De Morais pekar på diskret placerade sensorer.

Både Anita Sant’Anna och Wagner Ourique De Morais är från Brasilien.
– Det är en slump, vi kände inte varandra innan, säger hon.

Wagner Ourique De Morais hade gått grundutbildningen i Brasilien, tagit en master i Frankrike och tillbaka i Brasilien såg han en annons om en doktorandtjänst vid Högskolan i Halmstad.
Anita Sant’Anna hade tagit examen i Brasilien men letade efter ett jobb eller en doktorandtjänst utomlands.
– Jag hade en kompis i Stockholm som såg annonsen om doktorandtjänst här i Halmstad, säger hon.

Anita Sant’Anna och Wagner Ourique De Morais började sina doktorandtjänster i Halmstad 2007, med en månads mellanrum.
Hon har fram till årsskiftet varit universitetslektor och forskat och undervisat. Nu har hon precis gått över till att bli strategisk samordnare för Hälsoteknikcentrum Halland, HCH, som är organiserat under högskolans akademi för informationsteknologi.

Tekniska lösningar för hälso- och sjukvård
HCH arbetar strategiskt med procedurer och samarbeten med regionen och kommunerna.
– Det handlar om IT och AI och om att hitta tekniska lösningar för hälso- och sjukvård och att samarbeta inom hälsoteknik. Vi jobbar med hemvården, vårdcentraler och sjukhusen. Och även med några företag som sysslar med hälsoinnovation. HCH har inte någon egen forskning utan dess roll är att öka innovationen inom hälsoområdet i regionen, säger Anita Sant’Anna.

EU har bekostat HCH sedan 2009, med undantag för åren 2012 till 2015 då Högskolan i Halmstad själv finansierade verksamheten. Den senaste beviljade ansökan om projektmedel löper från 2018 till 2021.
HCH ger också stöd till företag för små korta projekt där man undersöker om det finns potential för vidare utveckling. Organisationen köper då forskning från någon av Högskolan i Halmstads olika forskningsmiljöer eller centrum, som Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system, för att utföra testerna.

Experimentlägenhet
Wagner Ourique De Morais har anställning som forskningsingenjör, med 50 procent undervisning. Den andra halvan av anställningen är delad mellan HCH och demonstrationer av lägenheten Hint.
– Ungefär en gång i veckan demonstrerar jag lägenheten för företag, kommuner, landsting och andra lärosäten, säger han.

Lägenheten Hint är en testbädd för hur bostäder kan utrustas för att exempelvis kunna komplettera hemtjänsten vid tillsyn om natten.
Wagner Ourique De Morais förklarar att det är dyrt och krångligt att experimentera med en sådan här utrustning i en vanlig bostad där människor bor hela tiden.

I den här lägenheten har det bara bott gästforskare kortare perioder. Här kan forskare labba ostört och studenter får också använda lägenheten för olika projektarbeten.
I princip alla funktioner, som köksskåp, spis och toalettdörr, kan förses med sensorer för att registrera om de används eller inte.
– En del av vår forskning går ut på att ta reda på vilka data vi egentligen behöver för att till exempel se om en person fungerar normalt och inte blivit sjuk.

Misstänksamhet i början
Ett av HCH:s samarbeten är med hemtjänsten i Hallands kommuner. Wagner Ourique De Morais beskriver en tydlig attitydförändring de senaste tio åren.
– När vi började 2007–2008 så var hemtjänstpersonalen misstänksam mot tekniken, och trodde den skulle ta jobbet från dem. Nu förstår de att den kompletterar deras arbete.

Och även de boende har ändrat attityd.
– Då ville de absolut inte ha in någon teknik i sin lägenhet, nu är de mycket mer positiva.

I två kommuner i Halland har man i samarbete med hem­tjänsten installerat teknik på äldreboenden och håller på att testa hur det fungerar.

Wagner Ourique De Morais demonstrerar test­miljön Halm­stad Intelligent Home, Hint. Foto: Anders Andersson

Wagner Ourique De Morais visar hur sängen i lägenheten är utrustad med både sensorer under madrassen och på sängens ben som registrerar när någon lägger sig i sängen, hur denne sover, när personen går ner i djupsömn, eller har perioder av drömsömn, och även hur mycket personen väger.
Sju sådana sängar har testats på ett vårdboende i Helsingborg. Under ett halvår har de hjälpt till att övervaka de boendes vikt och sömnrutiner.

Förutsäga vad som ska hända patienter
Anita Sant’Anna berättar om fler exempel på samarbeten.
– Vi samarbetar med FoU Halland och utvecklar en app som ska stötta patienter med högt blodtryck att ta sina mediciner. Vi måste förstå varför de inte tar medicinerna, och hur vi kan få dem att ändra på det.

Ett annat exempel är ett samarbete med läkare där man med data från sjukvården försöker förutsäga vad som händer med patienter som söker akutvård och som får åka hem igen. Då vill man använda information om patienterna inom journalsystemet, diagnoser, mediciner och antal besök på sjukhus eller akuten. Den informationen kan göra det möjligt att med hjälp av AI förutsäga vilka personer som behöver mer stöd och vård efter akutbesöket.
– Det gäller att analysera vilken information som är viktigast för att kunna förutsäga vad som händer med patienten. Vilka kommer att dö inom 30 dagar, vilka kommer att komma tillbaka, vilka kommer inte att ta sina mediciner och vilka kommer att klara sig bra, säger Anita Sant’Anna.

Talanalys och hälsoappar
Ett annat projekt handlar om att med hjälp av talanalys försöka förstå en patients sjukdomsbild vid till exempel Parkinson. Vid Parkinson och andra sjukdomar försöker man också tillämpa automatisk videoanalys av patientens gång för att kartlägga hur sjukdomen framskrider.
– Vi jobbar även på en ansökan om hälsoappar som kan användas för patienter som får motion på recept. Vi ska försöka med olika strategier för att få dem att röra på sig, säger Anita Sant’Anna.

I ökande utsträckning producerar olika digitala system närmast oöverskådliga mängder data som kan användas för analys av personlig hälsa.
– Alla använder exempelvis smarta mobiler som genererar mängder av data, aktivitetsarmband och journalsystemen i sjukvården genererar också mängder av data. Vi vill hitta sätt att använda all data för att skapa kunskap och applikationer som kan vara användbara, säger Anita Sant’Anna.

Så det råder inte någon brist på data utan frågan är vilken data som är relevant.
– Vi måste veta vad som är problemet, vilken fråga vi ska söka svaret på. Tekniken utvecklar sig själv, men vi måste matcha den till behovet. Nu undersöker vi till exempel möjligheterna med virtual reality och mixed reality, säger Wagner Ourique De Morais.

Men det finns begränsningar när man ska utveckla teknik för hälso- och sjukvård.
– Eftersom vård handlar om människor spelar säkerheten i systemen stor roll, för att skydda patienternas integritet, säger Anita Sant’Anna.

Patientdata skyddas
Alla forskningsprojekt måste etikprövas och också anpassas till dataskyddsförordningen GDPR. Anita Sant’Anna understryker att i HCH:s verksamhet kan ingen obehörig få tillgång till patientdata – ingen patientdata lämnar vården.
– Datasäkerhet, sekretess och patientintegritet är stora utmaningar för digital hälsoteknik. Alla restriktioner samt omsorg och respekt för patienten gör att det är väldigt begränsat hur snabbt man kan gå i forskningen om hälsoteknik, säger hon.

Men hon påpekar att det finns en stor potential inom området.
– Och det finns en klar vision från regeringen och hela vägen nedåt i vårdkedjan om att utveckla ny teknik inom vården.

Hon framhåller att Sverige, med sina centraliserade system och med personnummer som kan knyta samman alla uppgifter om en person, har mycket goda förutsättningar att utveckla hälsoteknologi.
– Det här är viktigt, för Sverige kan bli en central aktör globalt för att utveckla ny hälsoteknik, säger Anita Sant’Anna.

Vad gör du här?

Max Angnius

Max Angenius, interaktions­designer på Hälso­teknik­centrum Halland vid Hög­skolan i Halmstad.
– Att jag är interaktionsdesigner innebär att jag jobbar med fokus på användarens behov och användarens nytta i tjänste- eller produktutveckling. Utvecklar du till exempel något för sjuksköterskor är det viktigt att de är med i processen. Då kan mitt ansvar till exempel vara att intervjua sjuksköterskor eller observera hur det fungerar i praktiken för att inte utveckla något baserat på gissningar.

Hur hamnade du här?
– Interaktionsdesigner är ett ganska nytt yrke. Jag pluggade interaktionsdesign på Högskolan i Halmstad i tre år och sedan fick jag jobb här. På Hälsoteknikcentrum Halland har jag jobbat heltid i ett år ungefär, innan dess jobbade jag på timmar.

Hur är det att arbeta här?
– Jag tycker att vi är väldigt öppna för diskussion och för nya idéer och vi samverkar gärna med så många som möjligt för att förstå och kunna lösa problemen på ett smart sätt. Jag får ta många egna initiativ och utvecklas inom det jag är intresserad av, det tycker jag är bra.

Per-Olof Eliasson
Högskolan i Halmstad

Fullständigt namn på verksamheten: Hälsoteknikcentrum Halland.

Antal anställda: 20 personer, varav åtta är anställda i verksamheten och tolv har sin anställning i en annan organisation men arbetar deltid i verksamheten.

Högsta chefen: Anne-Christine Hertz, verksam­hetsansvarig vid Hälsoteknikcentrum Halland.

Huvudsäte: Halmstad.

Budget: 10,5 miljoner kronor per år.

Verksamheten startade: Augusti 2009.

Målsättning med verksamheten: Hållbar och individbaserad hälsa för alla. ”Människans hälsa är central för ett fungerande samhälle. Vår vision är en värld där alla människor – oavsett bakgrund, kön, inkomst eller utbildning – har verktyg och förmåga att sköta sin egen hälsa.”

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv