– Vi måste hitta ett sätt att få ut nyttan av våra militära och tekniska kunskaper till företag och andra som har behov av dessa.
Det säger Oskar Frånberg, universitetslektor och föreståndare för forskningscentret NUC.
För att vara med och uppnå den ambitionen har NUC redan från början etablerat ett nära samarbete med Sjöstridsskolan, Kustbevakningen, Saab Kockums och NKT Cables, som utvecklar och lägger undervattenskablar för energiöverföring mellan bland annat länder, vindkraftsparker och oljeplattformar.
– Våra kablar är bland det första som en angripare skulle ge sig på vid ett angrepp. Därför är det viktigt att vi med hjälp av doktorander och andra forskare kan få ytterligare kunskap om exempelvis på vilket djup kablarna ska ligga för att vara så skyddade som möjligt med bibehållen effekt, säger Jan Flinke från NKT.
Sjöstridsskolan och marinen är en annan samarbetspartner där Mårten Silvanius är kapten och samtidigt doktorerar på halvtid vid BTH, kopplat till NUC.
– Vi behöver bygga upp ny kunskap i en förändrad omvärld. Och det klarar vi inte själva. Därför är ett sådant här samarbete oerhört värdefullt för oss, säger Mårten Silvanius.
Militära anor från 1600-talet
Campus Gräsvik, som BTH i Karlskrona heter, ligger delvis i det före detta kustartilleriregementet KA2:s tidigare lokaler. Nedanför de massiva byggnaderna ser man havet och några av de öar och kobbar som i slutet av 1600-talet gjorde platsen perfekt för en placering av kungens flotta.
– Kung Karl XI flyttade hit flottan från Stockholm eftersom skeppen var mer skyddade här, vintrarna var oftare isfria och det var närmare till flera viktiga militärstrategiska områden, säger Mårten Silvanius.
NUC invigdes den 24 april 2018 av försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Det här stärker Sveriges undervattensförmåga och är en säkerhetssatsning för Sverige som skapar jobb och exportmarknad samtidigt, sade Peter Hultqvist vid invigningen.
Oskar Frånberg utbildade sig till civilingenjör vid Chalmers och disputerade senare vid KTH. Han har också forskat vid Försvarets forskningsinstitut, FOI. 2015 erbjöds han en ny anställning som innebar att lämna Stockholm och det dåvarande jobbet vid KTH för att komma till Karlskrona och starta något helt nytt.
– Jag har alltid varit något av en entreprenör så förslaget lät intressant, säger Oskar Frånberg.
Vid sidan av sina tidigare anställningar på FOI och KTH har han startat flera företag.
– I entreprenörskapet har jag lärt mig vilken styrka det finns i ett samarbete mellan akademi och världen utanför.
En av de produkter som Oskar Frånberg varit med och utvecklat är syrgasmasker för fysisk träning, något som det blev en del debatt om när det finländska skidlandslaget sågs träna med dem.
– Jag har full förståelse för diskussionen men träningsmetoden bryter inte mot några regler, säger Oskar Frånberg.
Marin systemteknik
Men den historien visar att Oskar Frånberg gärna utvecklar kunskap för nya tillämpningsområden. Och det är en del av vad projektet undervattens- och marinteknik handlar om.
– När vi skulle starta projektet så satte vi oss ned och diskuterade vilken inriktning vi skulle ha. På både Chalmers och KTH har man också forskning och utbildning inom det marina, men är främst inriktade på fartygsbygge. För oss blev det därför naturligt med en annan nisch, och det blev marin systemteknik.
– Det byggs inte så många nya skrov i Sverige men det installeras många nya system ombord på våra fartyg och i vår skärgård, inte minst med tanke på utbyggnaden av vind och vågkraft.
af Chapman en föregångare
Att man har det nya framtidsprojektet placerat i Karlskrona känns på flera sätt bra för Oskar Frånberg.
– När jag i olika sammanhang berättar om NUC brukar jag nämna att man på marinbasen ända sedan Fredrik Henrik af Chapmans tid har en lång historia av forskning och utveckling inom den marina sektorn, säger Oskar Frånberg.
När af Chapman hade fyllt 60 år utnämndes han 1782 till chef vid flottans varv i Karlskrona. Där ägnade han sig åt skeppskonstruktion men omorganiserade även skeppsbyggnaden för en mer seriemässig tillverkning av krigsfartyg i ek, vilket innebar att man på den korta tiden av tre år kunde leverera 20 nya fartyg.
af Chapman var också en föregångare när det gällde att fastställa de matematiska sambanden för fartygs segelbestyckning, deplacement, lastförmåga, tyngdpunkt, stabilitet och strömningsmotstånd.
af Chapman lät även uppföra en 100 meter lång bassäng utanför Karlskrona, där han testade olika typer av skrov. Metoden var föregångare till modern skeppsprovning. Så i Karlskrona finns det en historia av tillämpad forskning.
Närheten underlättar samverkan
På samma sätt som när flottan en gång i tiden flyttade till Karlskrona är både Mårten Silvanius och Oskar Frånberg inflyttade från huvudstaden.
– En stor fördel i Karlskrona är att det är nära till allt. Man kan ses över en kopp kaffe och diskutera ett problem, säger Mårten Silvanius.
– Närheten gör att det blir mycket enklare att bygga nätverk av olika slag. På NUC vill vi vara en typ av nod i olika frågor där vi vet var kunskapen finns och kan hjälpa till att förmedla den och kontakter när någon hör av sig, säger Oskar Frånberg.
Det finns också en erfarenhet av samarbete mellan näringsliv och högskola i Karlskrona, exempelvis från Telecom city där BTH och 50 it-företag, bland annat Vodaphone och Ericsson jobbade ihop.
– Det skapade tusentals arbetstillfällen och vi vill bygga upp något liknande inom undervattensteknik, säger Oskar Frånberg.
Tre doktorander
Undervattensteknik innebär att kartlägga, bereda och genomföra projekt kopplade till havsresursutnyttjande och annan verksamhet i den marina miljön. Nyttan finns bland annat i form av resursutnyttjande, nya säkerhetsmässiga och infrastrukturella framsteg, samt miljö- och klimatnytta.
Kapten Mårten Silvanius forskning är inriktad på testning och förbättring av undervattensoperationer. Han handleds som doktorand av Oskar Frånberg och undervisar dessutom på högskolans grundutbildning.
– Mårten är en av tre doktorander. Vi har också sedan i höstas 15 elever på en ny civilingenjörsutbildning i marinteknik och redan till hösten 2019 tar vi in nästa kull studenter, säger Oskar Frånberg.
Nya kunskaper till försvaret
Men NUC vill vara mer än ett antal personer som fysiskt finns på centret.
– Vi har redan i dag ett stort nätverk av människor som vi jobbar med och har kontakt med inom området, och förhoppningsvis växer nätverket ytterligare, inte minst när det gäller kontakter med andra högskolor och universitet. Det är viktigt att man får en dynamisk kunskapsmiljö, säger Oskar Frånberg.
Det är en inriktning som Mårten Silvanius håller med om.
– Vi måste hitta nya vägar för att få in kunskap i försvaret. Så det lockar oss att samarbeta med en dynamisk högskola.
Tillämpad forskning
Ett intimt samarbete mellan industri, akademi och myndigheter väcker ibland farhågor om att den akademiska friheten får stå tillbaka för samarbetspartners och beställares önskningar och behov, och det är något som Oskar Frånberg har funderat kring.
– Vi är naturligtvis inte några konsulter åt industri och myndigheter. Jag får ut väldigt mycket av mitt nätverkande till min egen forskning. Ibland kan man kanske tycka som forskare att man vill forska på något helt eget, men det här är tillämpad forskning som vi sysslar med. Samverkan gör att vi inom forskningen får tillgång till utrustning och kunskap som vi inte hade kunna få annars och det tillför ett enormt värde forskningsmässigt, säger Oskar Frånberg.
– Från försvaret är vi naturligtvis väldigt intresserade av de resultat som forskningen i undervattensteknik kommer fram till, säger Mårten Silvanius.
– Vårt samarbete med högskolan är förhoppningsvis rätt väg att gå, säger Jan Flinke.
Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga inom undervattensteknik behöver stärkas, det är industri, högskola och myndigheter överens om.
– Vi ser stora möjligheter att skapa världsledande forskning och utbildning genom NUC här i Karlskrona, säger Oskar Frånberg.
Vad gör du här?
Andreas Olsson, doktorand som tidigare läst till civilingenjör i teknisk fysik vid Chalmers i Göteborg.
– Jag forskar i ett projekt som handlar om detektion i havsbotten vilket innebär att hitta saker som är gömda i botten. Vi är inriktade på metalldetektion.
Du kommer från Karlskrona. Hur känns det att vara tillbaka i din hemstad?
– Det känns bra att vara hemma igen. Här trivs jag och det är nära till allt.
Hur är det att forska på radiovågor i en undervattensmiljö?
– Det är spännande. Utmaningen är att få radiovågor att ta sig fram i vattnet. Det finns mycket erfarenhet att dra från landbaserad liknande forskning men det finns också skillnader och särskilda utmaningar. Sedan är det kul att doktorera. Jag har bara hållit på ett år än så länge men jag trivs.
Din forskning ska förhoppningsvis ha en praktisk nytta för bland annat NKT Cables som har behov av att kunna identifiera var på havsbotten det finns kablar. Hur ser du på samarbetet med privata företag?
– Det fungerar bra, och genom det har vi möjlighet att göra observationer i en verklig miljö.
