Efter en enkel installation av Adobe Connect klickar jag på en länk som jag har fått och hamnar i ett digitalt klassrum. I ett hörn ser jag Liselotte Kihlblom via videolänk. Hon är adjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna och använder det digitala klassrummet i sin undervisning.
Framför mig på skärmen har jag också hennes powerpointpresentation, en chattfunktion och ett utrymme där jag kan skriva anteckningar.
När det är många i klassrummet samtidigt kan Liselotte Kihlbom välja att stänga av videofunktionen så att deltagarna bara ser namnen på alla i rummet och vem det är som talar för tillfället. Hon och de andra lärarna i kurssamarbetet brukar efter en gemensam samling dela in studenterna i mindre grupper eftersom syftet är att alla ska delta i diskussionerna.
Omvänt klassrum
De använder metoden omvänt klassrum så att studenterna kommer förberedda och tiden tillsammans används för frågor och diskussioner som fördjupar det de lärt sig hemma. Men det går också att använda ett digitalt klassrum för traditionella föreläsningar och läraren kan då släppa in frågor när någon trycker på ”räcka upp handen”-knappen.
I smågrupperna brukar Liselotte Kihlbom utse en samtalsledare som ansvarar för att fördela ordet och ta samtalet vidare genom de planerade diskussionsfrågorna.
Hon och hennes lärarkollegor från andra sidan Östersjön kan se aktiviteten i alla grupper samtidigt genom hur mikrofonikonerna vid deltagarnas namn rör sig. Om lärarna märker att aktiviteten dalar i någon grupp, eller att någon student sitter helt tyst, kan de gå in och hjälpa till.
Viktigt att inte prata i munnen i digitalt rum
Ett digitalt klassrum ställer delvis andra krav på deltagarna, men har också fördelar.
– Det är extra viktigt att inte prata i munnen på varandra i det digitala rummet och man kanske måste vara mer explicit för det går inte att använda kroppsspråk lika mycket.
Samtidigt som någon talar kan de andra skriva reflektioner eller frågor om det i chatten, vilket kan bidra till att samtalet går framåt och fördjupas.
– Jag tror att en del studenter som i vanliga fall inte skulle säga något använder chatten och att fler vågar ta plats i digitala samtalsrum än ansikte mot ansikte, säger Liselotte Kihlbom.
Kurssamarbetet heter Svebinar och har fått finansiellt stöd av Nordiska ministerrådets program Nordplus, men Liselotte Kihlbom påpekar att det går att utveckla inom lärosätenas ordinarie arbete också. Svebinar underlättades av en gemensam planerings-kickoff då lärarna träffades fysiskt, och varje termin ses de en gång på något av lärosätena. Lång framförhållning i planeringen av seminarietillfällena har också varit viktigt, liksom att en av lärarna haft ett koordinatörsansvar.
– Jag uppmuntrar verkligen fler att testa att använda digitala klassrum och skapa samarbeten mellan olika lärosäten. Man lär sig otroligt mycket av att träffa andra lärare och utbyta erfarenheter och perspektiv.
Fotnot: Den 17 mars 2020 uppmanade regeringen lärosätena i Sverige att övergå till distansundervisning för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset.
Universitetsläraren återpublicerar därför metodartiklar i ämnet digitalisering av högre utbildning.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Universitetsläraren nr 6/2019.