Den svenska modellen är attraktiv internationellt

I höstas åkte Lennart Johansson och en kollega till São Paulo i Brasilien för att informera studenter om möjligheten att resa till Sverige och läsa vid Umeå universitet. Lennart Johansson jobbar med studentrekrytering och internationaliseringsfrågor på universitetets teknisk-naturvetenskapliga fakultet.
– Sedan 2013 har vi ett samarbete med ett antal andra svenska lärosäten för att marknadsföra Sverige som studiedestination. Vi har en roadshow som går under namnet Study in Sweden. Från början var det ett initiativ från regeringen som drevs av Svenska institutet, berättar han.

Med på resan fanns också studentrekryterare från Högskolan i Halmstad, Lunds universitet, Chalmers, Linnéuniversitetet, och Linköpings universitet.
– Konceptet är att vi reser tillsammans och marknadsför det svenska alternativet. Vi både stödjer och konkurrerar med varandra.

Sverige och Brasilien har mycket gemensamt. Många svenska företag har fabriker i framför allt São Paulo. Sverige har ett gott renommé i Brasilien, men avgifterna för att som icke EU-medborgare plugga i Sverige har gjort det svårare att locka hit studenter.
– De flesta som kommer hit från Brasilien i dag har en europeisk anknytning som gör att de kan läsa i Sverige utan att behöva betala studieavgifter. Tidigare hade Brasilien en stor satsning på att finansiera studenters och forskares vistelser i andra länder, men inte nu längre, berättar Lennart Johansson.

Vad har lärosätet att erbjuda?
För den som arbetar med att rekrytera studenter på internationell nivå gäller det att tänka efter vad det egna lärosätet, studieorten och Sverige som land har att erbjuda. Vad har vi som andra inte har?

Lennart Johansson brukar prata med studenter om Umeå universitets profilområden inom design, bio­vetenskap, medicin, infektionsforskning och klimat­forskning. Han träffar många som är intresserade av att läsa ekonomi, handel och marknadsföring och lyfter då fram Handelshögskolan i Umeå.
– Jag representerar hela universitetet när vi är ute i världen, men eftersom jag reser för teknisk-naturvetenskaplig fakultet så blir det mycket fokus på våra egna discipliner. Till exempel forskningen och utbildningen inom molekylärbiologi och nu senast artificiell intelligens.

Studerandemiljön vid Umeå universitet är också en faktor som Lennart Johansson tror kan vara attraktiv för internationella studenter.
– Vårt universitet är uppbyggt enligt amerikansk modell. Vi har ett sammanhållet campus där det är nära till allting. Man kan lätt ta sig över området och träffa de personer man vill träffa. Vi har också korta avstånd mellan lärare och studenter, och det gäller generellt för svenska universitet. Vår akademiska miljö har låga spärrar mellan studenter och världsframstående forskare. På det sättet skiljer vi oss extremt mycket från många andra länder, där man ofta har en mycket mer hierarkisk uppbyggnad.

Störst intresse för kurser på masternivå
Det är kurserna på masternivå som är mest intressanta för utländska studenter.
– Vi har inte så många grundutbildningsprogram som är på engelska. Det gör att vi har relativt få studenter från andra länder som läser i Sverige i början av sin utbildning. Undantaget är de som kommer hit från de svensk­språkiga regionerna i Finland. Vi åker till Österbotten i januari varje år och informerar om våra utbildningsalternativ för eleverna som går sista året på gymnasiet där. Umeå universitet tar emot mellan 10 och 15 procent av alla finska studenter som läser sitt första år på universitetet i Sverige.

Lennart Johansson har en bakgrund som biolog, men gick över till att arbeta administrativt i samband med omorganisationer på universitetet.
– Studentrekrytering är ett jätteroligt jobb, men det är frustrerande när de förväntade effekterna av det man gör inte syns i nutid. När vi kör en digital kampanj så kan vi se antalet klick eller antalet sekunder eller minuter som någon stannar kvar på en webbsida. Man kan uppmuntras av antalet sidvisningar på webben och av att man ibland får någon typ av förfrågan skickad till sig. Men vi vet ju inte vad resultatet av en kampanj blir förrän vi ser skillnader i faktiska ansökningar till utbildningarna.

Dessutom är det inte säkert att en student som blivit intresserad av en viss utbildning via en kampanj är behörig, blir antagen, eller faktiskt dyker upp och registrerar sig efter att ha blivit antagen.
– Det är möjligt att vi går från att väcka ett visst intresse hos i storleksordningen 100 000 personer, ner till ett enstaka antal studenter som tack vare en kampanj börjar läsa hos oss. Det är ett väldigt stort glapp där.

Enligt Lennart Johansson bör man som internationell studentrekryterare titta på antalet ansökningar från behöriga sökande. Det som sker senare i processen har man ingen egen kontroll över.
– Om till exempel Migrationsverkets resurser inte räcker till för att beta av ansökningar om uppehållstillstånd för studier i Sverige i tid, då spelar våra marknads­föringsinsatser ingen roll. Samma sak gäller om studie­avgifterna är så dyra att folk inte har råd att komma hit.

I dagsläget är det svårt att förutspå exakt hur coronaviruspandemin kommer att påverka den internationella studentrekryteringen.
– I närtid påverkar pandemin rörligheten för både forskare, lärare och studenter. Om de svenska åtgärderna för att bromsa spridningen av viruset upplevs som effektiva av omvärlden, väcker respekt och förtroende, så kan det stärka Sveriges attraktionskraft och spilla över på student­rekryteringen. Men om pandemin blir långvarig så kan de ekonomiska effekterna göra att de betalningsskyldiga studenterna blir mer beroende av att finansiera sina studier här med stipendier.

AI ett nytt rekryteringsfält
Lennart Johansson och kollegorna har en ny satsning på gång. De ska rikta nya rekryteringsinsatser mot Centraleuropa och forna Östeuropa.
– Ett fält som expanderar kraftigt hos oss är artificiell intelligens. Det finns goda kunskaper inom datavetenskap i det forna Östeuropa, och vi ser samtidigt ett stort intresse bland människor där att hitta en karriär någon annanstans, utanför hemlandet. Vi kan erbjuda dem mycket, både som lärosäte och som universitetsstad, med den digitala industrin som finns i regionen.

Första steget blir att uppdatera webbsidor och bli tydliga med vad universitetet har för utbildningar inom artificiell intelligens. Sedan gäller det att rikta marknadsföringen via sociala medier mot rätt åldersgrupper och rätt regioner i Europa.
– Efter det kommer vi att besöka ett antal utbildningsmässor i Tyskland, Österrike, Ungern och kanske Rumänien. Det arrangeras utbildningsmässor med olika fokus på grundutbildning eller masterutbildning, och då kommer vi att besöka de mässor som riktar sig till de som är intresserade av masterutbildningar.