– Jag är så glad och tacksam efter den här domen i AD, där jag äntligen efter tre tuffa år får rätt. Och det är tack vare den kompetenta hjälp, som jag har fått av SULFs förbundsjurister, som det har gått så här bra, säger den kvinnliga forskaren till Universitetsläraren på onsdagen.
Under kvällen ska hon fira segern med några nära vänner som har stått bakom henne under processen.
Forskaren hoppas nu att snarast få återgå i tjänst.
– Jag står till förfogande och det vet universitet.
Också på SULF är man nöjd.
– Jag är väldigt nöjd med domen, som är ovanligt skarpt skriven. På flera ställen i domskälen påpekar Arbetsdomstolen att Lunds universitet vare sig har bemött eller motbevisat de detaljerade invändningar mot påståendet om forskningsfusk som SULF har gjort. Domstolen konstaterar att universitetet därmed inte har bevisat att forskaren gjort sig skyldig till det påstådda forskningsfusket, säger Annika Wahlström, förbundsjurist.
Fälldes av rektor 2018
Bakgrunden till domen i AD är att forskaren vid Biomedicinskt centrum, BMC, i Lund fälldes för oredlighet i forskning, så kallat forskningsfusk, den 15 november 2018 av universitetets rektor Torbjörn von Schantz.
Bakom anmälan ”om oredlighet i forskning” stod en doktorand som hade den anmälde forskaren som biträdande handledare. Den 6 februari 2019 avskedades forskaren, enligt ett beslut i personalansvarsnämnden vid Lunds universitet.
SULF drev därefter en tvisteförhandling med Lunds universitet. Den förhandlingen slutade i oenighet, och arbetsgivaren stod fast vid avskedet. Därefter stämde SULF Lunds universitet till AD.
AD-kritik mot de vetenskapliga bevisen
I domen kritiseras Lunds universitet på flera ställen. Det gäller allt från de vetenskapliga bevisen för oredlighet till att det inte funnits laga skäl för avskedandet och att det även saknas saklig grund för uppsägning. ”Avskedandet ska därför ogiltigförklaras.”
I domen skriver AD exempelvis:
”Staten verkar göra gällande att forskaren (red. anm.) medvetet eller genom grov oaktsamhet gjort fel redan genom att hon litat på de mätvärden hon noterat, eftersom den statistiska signifikansen var osannolikt hög och de noterade mätvärdena inte hade den spridning inom experiment respektive kontrollgrupperna som man kunde förvänta sig samt att hennes doktorand tidigare dragit en annan slutsats i fråga om musstudien. Hon borde enligt staten ytterligare ha kontrollerat sina noterade mätvärden.”
AD hänvisar därefter till SULF:s invändningar:
”Förbundet har framställt en rad detaljerade invändningar mot ett sådant resonemang, som staten inte egentligen bemött, än mindre motbevisat. I korthet har förbundet fört fram följande. Spridningen av mätvärdena och signifikansnivån i musstudien motsvarade de som tidigare noterats i den vetenskapliga litteraturen, med hänvisningar.”
”Det är tydligt vad AD tycker”
Fram till 1 januari i år kunde beslut om oredlighet inte överklagas. Det innebär att den som före årsskiftet fälldes för oredlighet i forskning inte har kunnat vända sig till någon instans för att få sin sak prövad. Och den sakfrågan har inte heller AD formellt prövat, även om domstolens åsikt kan utläsas i domen.
– Det är tydligt vad AD tycker, och det är bra att vi nu har fått en annan formell ordning när det gäller möjligheten att överklaga oredlighet i forskning. Det har varit mycket otillfredsställande att sådana beslut tidigare inte har gått att överklaga. Nu har det ändrats och från och med i år fattas sådana beslut av en oberoende central nämnd. Nämndens beslut kan därefter överklagas i förvaltningsdomstol, säger Annika Wahlström.
