Erin Cory är universitetslektor vid institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet. Hon bodde och arbetade i Danmark när hon 2016 sökte en postdok vid Malmö universitet.
– Jag fick jobbet och frågade universitetet om jag behövde göra något mer, fylla i någon extra blankett, eftersom jag är amerikansk medborgare. De sa ”det är inga problem, eftersom du har uppehållstillstånd i Danmark. Vi har många som bor i Danmark och jobbar här.” Allt verkade okej, säger Erin Cory.
Två år senare sökte Erin Cory finansiering från Riksbankens jubileumsfond för ett projekt, och fick 2,18 miljoner kronor för projektet ”Performativitet och Integration – Deltagande Konstnärliga Praktiker och Nya Offentligheter i Malmö”.
– Då ansökte jag om att bli befordrad till lektor och blev det. I januari 2019 gick jag till Migrationsverket för att ändra min bosättning, jag tyckte det var dags att bosätta mig i Sverige för jag planerade att arbeta på Malmö universitet resten av min karriär. Jag var väldigt exalterad och lycklig.
Efterfrågade arbetstillstånd
Erin Cory flyttade alltså från Danmark i Sverige och påbörjade sin nya tjänst. Då kom kallduschen:
– När jag kom till Migrationsverket ville de se mitt arbetstillstånd. ”Jag har mitt anställningskontrakt, jag har arbetat här i två år”, sa jag.
Migrationsverket påpekade att det är arbetsgivarens uppgift att ansöka om arbetstillstånd.
– Jag gick då till hr-avdelningen på universitetet och de sa att jag borde ha känt till det. ”Vi gjorde uppenbarligen ett misstag men du borde ha vetat.” ”Det är galet”, sa jag. ”Jag kommer från ett annat land, immigrerar och man kan inte begära att jag vet exakt vad jag ska göra och jag litade på dem som borde veta.”
Erin Cory förtydligar för Universitetsläraren:
– Mitt jobb är att forska och undervisa, deras arbete är att se till att jag kan göra det.
Riskerade utvisning
Tre månader senare, i maj 2019, fick Erin Cory ett brev från Migrationsverket att hon skulle visa att hon inte befann sig i Sverige. Annars skulle hon bli utvisad på fyra år.
– Så jag fick skaffa ett brev från min dotters kindergarten i Danmark och kopia på en bussbiljett som visade att jag lämnat Sverige. Då fick jag uppehållstillstånd och kunde flytta tillbaka till Sverige.
Två rättegångar
Sommaren 2019 förhördes Erin Cory av polisen och i november 2020 kallades hon till rättegång som gällde vilket ansvar Malmö universitet hade. Universitetet dömdes till en avgift på 93 000 kronor för brott mot utlänningslagen.
I februari 2021 var det rättegång i tingsrätten mot Erin Cory.
– Universitetet tillät mig inte att få hjälp av universitetets egna jurister. Så jag fick betala min egen advokat. Jag blev så besviken och förvirrad.
Universitetsdirektör Susanne Wallmark ger universitetets version:
– Universitetet får inte hjälpa henne här, även om det finns en koppling till anställningen. JK har utrett vad vi som myndighet kan göra när en enskild anställd har ett åtal mot sig. Här skiljer rättsväsendet på oss som arbetsgivare och på en enskild anställd, säger Susanne Wallmark.
Universitetet beklagar
När det gäller domen om arbetstillstånd har universitetet medgett att det gjort fel och har också ändrat sin policy för hur det hanterar internationell rekrytering.
– Vi beklagar såklart att den här situationen har uppstått och har ändrat våra rutiner för att undvika att något liknande händer igen, säger Susanne Wallmark.
Erin Cory kommenterar:
– Universitetet berömmer sig för att vara ett internationellt lärosäte. Men hur internationellt är det när man inte kan skydda sina internationella anställda?
Utanför arbetsrätten
Hon är också besviken på Saco-S och SULF.
– Också facket vägrade att ge mig hjälp för den ekonomiska påfrestningen som min arbetsgivares misstag orsakade. Jag tycker det är konstigt, eftersom jag är medlem och jag utgår från att en fackförening ska stödja sina medlemmar i en sådan situation.
SULF:s ombudsman Micke Svedemar förklarar fackförbundets agerande.
– Jag förstår att Erin Cory är besviken på att SULF inte har mer muskler i den här frågan. Men det här ärendet ligger inte inom arbetsrätten. Vår rätthjälpspolicy och våra stadgar styr när vi ska gå in och agera. När det kommer till civilrättsliga mål, som detta är, så får vi inte agera, säger han.
Rädd att tvingas lämna Sverige
Resultatet av rättegången blev att Erin Cory dömdes till 20 000 kronor i böter plus att hon måste betala sin egen advokat med lika mycket. Domen säger att trots att Erin Cory blivit missledd av sin arbetsgivare borde hon insett att hon själv skulle ha undersökt vad som gällde.
– Det har varit en fruktansvärd tid. Men mina kollegor har varit så stödjande och hjälpsamma och startade en insamling. Den har täckt alla utgifter vilket är fantastiskt.
Alla de här händelserna har gjort att Erin Cory blivit väl insatt i problemet med kompetensutvisningar, det vill säga att små misstag leder till att kompetenta personer tvingas lämna Sverige. Och nu är hon bekymrad för framtiden.
– Jag är oroad över vad den här domen kommer att innebära för mig. Till hösten måste jag ansöka om förlängt arbetstillstånd och jag vill ansöka om permanent uppehållstillstånd 2024.
Erin Cory har en sexårig dotter som bor i Danmark med sin pappa.
– Om saker och ting går snett till hösten och min ansökan om förlängning av arbetstillståndet avslås kommer jag att förlora mitt arbete och mista möjligheten att vara med min dotter. Att behöva skiljas från min dotter är det värsta tänkbara scenariot, säger Erin Cory.
”Lita aldrig på ett besked”
Micke Svedemar på SULF menar att det finns en lärdom att dra av Erin Corys bittra erfarenheter.
– Det är jätteviktigt att få fram budskapet: lita aldrig på ett besked utan ta alltid kontakt med den myndighet som fattar beslut och gör en dubbelkoll. Ta kontakt med Migrationsverket, ta kontakt med a-kassan, ta kontakt med Försäkringskassan. Även om man, som i det här fallet, tycker att arbetsgivaren borde ha haft koll.
Läs också Per-Olof Eliassons nyhetskrönika: ”Kompetensutvisningar nationellt självskadebeteende?”
