Vilken forskning som måste etikprövas har i stort sett inte ändrats sedan etikprövningslagen trädde i kraft 2003, berättar Öneps kanslichef Jörgen Svidén. Vad som tillkommit är bland annat att etiktillstånd krävs även när samtycke finns, men när observationsstudier lades till i lagen innebar det bara en kodifiering av tidigare rättspraxis och övergången från personuppgiftslagen till GDPR har inte ändrat vad som ska etikprövas.
”Forskare känner inte till”
Den stora förändringen de senaste åren är att det för första gången på riktigt utförts en tillsyn av lagen sedan Önep fick det uppdraget 2020, vilket uppdagat olika tolkningar.
– Utanför det medicinska fältet finns en stor okunskap om etikprövningslagen. Jag tror inte att forskare struntar i lagen utan bara inte känner till den ordentligt, säger Jörgen Svidén.
Forskare inom medicin behöver ofta etiktillstånd för att de gör forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en människa eller dennes biologiska material, eller som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Men det krävs också etiktillstånd för behandling av känsliga personuppgifter eller lagöverträdelser och det är ofta i de fallen kunskapen brister bland forskare, enligt Jörgen Svidén.
Känsliga personuppgifter avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa, sexualliv, sexuell läggning eller genetiska uppgifter. Behandling av känsliga personuppgifter sker inte bara vid insamling av dem utan också till exempel vid organisering, läsning, lagring och radering av sådana uppgifter.
Kodnyckel får inte existera
Jörgen Svidén har mött missuppfattningen att det skulle vara okej att behandla känsliga personuppgifter utan etiktillstånd så länge forskaren inte har tillgång till en kodnyckel som kan avidentifiera dem, men lagens krav är hårdare än så. Det får inte existera någon kodnyckel över huvud taget. Det får inte heller gå att identifiera personerna genom att det möjliga urvalet är litet och det går att koppla ihop olika uppgifter om dem.
– Man kan tycka det är hårt, men så är lagen, säger Jörgen Svidén.
Eftersom mycket handlar om bedömningar i enskilda fall och det inte alltid finns klara gränsdragningar har Jörgen Svidén bara ett konkret tips:
– Vid tveksamhet om huruvida forskningen faller under etikprövningslagen – sök tillstånd!
Vad räknas som forskning?
I några av fallen som Önep har åtalsanmält har de anmälda menat att det inte handlat om forskning i lagens mening.
Den praxis som etikprövningens överklagandeinstans har utvecklat under åren för att bedöma detta inkluderar flera punkter: Det är att betrakta som forskning om det har utförts av någon med vetenskaplig kompetens, funnits en forskningsavsikt, och gjorts enligt etablerad vetenskaplig metod.
– Ett ytterligare kriterium, men som inte är absolut, är att man har haft för avsikt att offentliggöra resultaten. Detta är för att skilja forskning från myndighets- eller företagsinternt arbete, säger Jörgen Svidén.
Kan man hävda att det inte är forskning för att man gjort det som hobby och inte i sin forskarroll?
– Om man bedrivit det på sin fritid eller inte är oväsentligt. Etikprövningslagen gäller all forskning, inte bara i statliga myndigheter eller företag.
