Så engagerar du medborgare i ditt forskningsprojekt

Allt fler forskare håller på med medborgarforskning. Här kommer tips för att underlätta början. Ett antal webbsajter kan ge en bra start och inte minst finns en universitetskurs på distans som ska gå varje år.

15 december, 2022
Per-Olof Eliasson

Medborgarforskning har ingen strikt definition men kan sägas vara forskning som genomförs med ett aktivt deltagande av allmänheten. Digitala hjälpmedel har gjort det mycket enklare att engagera medborgare i olika forskningsprojekt.

Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, leder en kurs om just medborgarforskning. Han tipsar om vad forskare som vill börja med medborgarforskning ska tänka på.
– Den fråga man ska börja med är vad man som forskare behöver hjälp med. Vilken uppgift kan inte lösas på något annat sätt än att vi behöver människors bidrag att samla in eller klassificera data?

Christopher Kullenberg

Intressant ämne
Vid medborgarforskning behöver forskningsämnet vara av intresse för den del av allmänheten som ska involveras i projektet.
– Det behöver inte bara vara så enkelt som att vi behöver en massa människor som kan utföra vissa typer av arbetsuppgifter här, utan det handlar också om varför det här är viktigt eller intressant för människor. Så man får också tänka på vilka det är som kan vara intresserade av mitt forsknings­ämne och hur jag når dem.

Nästa steg är att hitta ett sätt att skapa en gemensam plattform med medborgarna.
– Nu för tiden använder sig nästan alla forskningsprojekt av internet och nya teknologier för att göra detta. Man skapar en plats där medborgarna kan skicka in data eller där man kan jobba med själva medborgarforskningsuppgiften. Men det handlar också om att skapa en mötesplats mellan forskare och medborgare och mellan olika medborgare.

Dessutom menar Christopher Kullenberg att det finns en grundläggande reflektion som man alltid bör göra om man driver medborgarforskning,
– Medborgarna kommer att arbeta gratis för dig som forskare. Man får tänka etiskt här. Hur kan jag ge ett erkännande tillbaka till dem som hjälpt mig att forska om någonting? Man ska vara noga med att inte bara använda deras insatser utan också att när forskningen leder fram till resultat ange att man har fått ett bidrag av allmänheten. Då känner sig människor delaktiga och den här tydligheten är också viktig för att kunna bedöma sanningshalten och trovärdigheten i själva resultaten.

Leder kurs
Som nämnts leder Christopher Kullenberg nu under höstterminen en kurs om medborgarforskning. Både ”vanliga” studenter, forskare och yrkesverksamma inom statliga myndigheter, kommuner och regioner går kursen.
– Inom myndigheter som Naturvårdsverket och regioner bedrivs det ju en hel del medborgarforskning, direkt eller indirekt. Jag tycker det är roligt att det inte bara är akademiska forskare som är intresserade av forskning utan att det är något som sprids till andra sektorer.

På kursen får studenterna till att börja med lära sig vad medborgarforskning är för något. Det finns många olika typer.
– Det mest uppenbara är att se forskningen som en förlängning av den vanliga forskningen, det vill säga ett projekt startar på ett universitet och sedan vill man involvera allmänheten på ett eller annat sätt. Det finns också mycket medborgarforskning som sker utanför akademin där man till exempel forskar inom miljö och hälsa. Det kan även vara gräsrotsforskning, exempelvis kan man om man bor i ett land där det är mycket utsläpp, mäta luft- och vattenkvalitet.

Nästa del på kursen handlar om vetenskap och demokrati samt vetenskap och medborgarskap.
– Där går vi in på förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och sättet som samhället styrs på och vilken typ av expertis man kan generera inom sådana här olika medborgarforskningsprojekt. Och hur kan vi exempelvis informera beslutsfattare om resultaten?

Involvera allmänheten
Den sista delen av kursen är mer praktisk: hur skapar man ett forskningsprojekt? Under det kursmomentet får studenterna i uppgift att skissa på ett tänkbart projekt och hur man ska göra för att involvera allmänheten.
– I vilken utsträckning ska man ge allmänheten och medborgarna inflytande över olika steg i forskningsprocessen? Studenterna ska väga för- och nackdelar.

Syftet med kursen är att försöka göra det lättare och mer genomtänkt för en forskare eller annan yrkesverksam att starta ett forskningsprojekt.
– Det gäller oavsett om det är en akademisk forskare eller om det är någon i civilsamhället eller på någon myndighet, säger Christopher Kullenberg.

Kursen är en 7,5-poängskurs om medborgarforskning på distans vid Göteborgs universitet. Den är tänkt att permanentas och utökas med fler platser och gå varje hösttermin framöver.

Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet, påpekar att det ofta finns stöd på lärosätena för att komma igång med medborgarforskning.
– Men det stödet kanske inte är väl utbyggt på alla lärosäten. Vissa institutioner har ganska gott om utbyggda resurser och stöd för att komma igång, medan andra inte har det.

Martin Bergman

Kunskap på nätet
Han betonar att det finns mycket kunskap att hämta på nätet.
– De senaste åren har det pågått ett stort arbete för att bygga upp onlineplattformar med resurser för medborgarforskning och dessa är tänkta både för forskare som vill komma igång med medborgarforskning och för allmänheten som vill engagera sig och bidra. De plattformarna skulle jag säga är guld värda (se faktarutan).

Martin Bergman tipsar också om några pågående och stora medborgarforskningsprojekt att inspireras av: Galaxy Zoo – klassificering av fjärran galaxer, Globe at Night – mäta ljusföroreningar genom att studera natthimlen, Foldit – spela ett datorspel om att vika proteiner (om man vet mer om hur proteiner är veckade kan man förstå mer om hur vissa mediciner påverkar dem).

Per-Olof Eliasson

FAKTA. Så kommer du igång med medborgar­forskning

  1. Snacka med kollegor! Det kan finnas personer i din närhet som har erfarenheter, tankar och tips.
  2. På medborgarforskning.se finns handfasta tips om hur man startar ett projekt.
  3. Inspireras av andra! Scistarter, Zooniverse och eu-citizen.science samlar tusentals internationella projekt.

Källa: Martin Bergman,
Vetenskap & Allmänhet

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv