Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet hade hösten 2020 en metodkurs helt på distans med drygt 250 deltagare. Studenterna fick i uppgift att i grupper om fyra till fem intervjua varandra och analysera ”Vad innebär det att vara universitetsstudent?” 53 av 55 grupper valde att ha distansundervisning som tema.
– Vi fick tillgång till ett unikt material, som vi aldrig hade haft resurser att samla in själva. Man pratar ofta om att forskningen och undervisningen måste komma närmare varandra. För mig är detta ett sätt hur forskning och undervisning kan flätas samman, säger Patrik Hernwall.
Foto: Åse Karlén
Metaanalys av studenternas analyser
Han och Johan Stymne, båda på DSV, samt Annika Käck, specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, gjorde en metaanalys av studenternas analyser som de redovisar i en vetenskaplig artikel. I artikeln menar de att när villkoren förändras sker en omförhandling av vad det är att vara student och att normer därvid förskjuts.
I studien fann forskarna att tekniken omformar kommunikationen. Det gjorde att formerna för såväl grupp- som individuellt arbete förändrades.
– Vid grupparbete kunde ett djupare samarbete (collaboration) upplevas som svårt att få till, och i stället blev det en inte lika utvecklad samverkan (cooperation). Det är något som kan vara relevant att ta hänsyn till vid framtida kursplanering, säger Patrik Hernwall.
Vidare gjorde närvaro via Zoom att studenter kunde undandra sig grupptrycket att vara aktiva vid lektioner eller gruppövningar. Genom att inte ha någon webbkamera eller att inte sätta på den kunde studenter undvika att ställas till svars av kamraterna för bristande engagemang.
– Men också vid undervisning på campus är en del studenter inte bekväma i grupper och gör sig mer eller mindre osynliga, påpekar Patrik Hernwall.
Självdisciplin vid distansstudier
Ytterligare en fråga som studenterna tog upp var självreglering och självdisciplin vid distansstudier. Studenter som kan organisera och planera sina studier kan uppleva en frihet i studier på distans. Andra som inte kan det riskerar att förlora kontrollen över studierna. Studenterna efterlyste tydlig vägledning, med tillgängliga och närvarande lärare, mer personlig kontakt och tydlighet kring information och instruktioner.
– Men vi måste komma ihåg att under de här åren så var det inte bara undervisningen som sköttes på distans, utan allt var på distans. Om vi inte måste vara hemma utan kan ha kvar alla vanliga rutiner tror jag att problemet att organisera sina studier vid distans till stor del försvinner.
Dessutom konstaterade studenterna att det är svårare att bygga relationer online. Det gäller både för universitetslärarens möjligheter att bygga relationer till studenterna och studenternas möjlighet att bygga relationer till varandra.
Patrik Hernwall menar att studien ger många lärdomar för universitetslärare. Och det gäller långt ifrån bara under akut fjärrundervisning, utan det finns många vunna kunskaper att hämta för universitetslärare som vill förbättra undervisningen framöver, och kombinera distans med fysisk närvaro.
– Den visar betydelsen av att lyfta in universitetet och lärarrollen i den föränderliga tid som vi har i idag, säger Patrik Hernwall och fortsätter:
– Möjligheterna att hitta tid och möjligheter att samarbeta ökar ju om man inte behöver ta sig till samma fysiska plats. Där finns fördelar med många studenter.
Reser frågor om tillgänglighet
Vidare anser Patrik Hernwall att studien reser frågor om tillgänglighet: Hur ska man lägga upp undervisning så att den är tillgänglig för olika studentpopulationer?
– Det handlar även om hållbarhet. Är det rimligt att vi värmer upp hela universitetsmiljöer för korta föreläsningar eller grupparbeten och att människor reser fram och tillbaka?
Patrik Hernwall avslutar:
– Väldigt mycket lärdomar finns också att hämta i studier där vi stannar upp och funderar tillsammans med studenterna. Detta är något av det som jag ser som de viktiga erfarenheterna i studien.
