– Det här är ett system som har fått mycket kritik. Vi lyssnar på forskarna och vi vill komma till botten med problemen, säger utbildningsminister Mats Persson (L) till Universitetsläraren.
Röster inom akademin har kritiserat det svenska etikprövningssystemet sedan den nya etikprövningslagen trädde i kraft 2020, något som Universitetsläraren har skrivit om flera gånger. I början av veckan skrev nära 2 500 forskare under en debattartikel i Dagens Nyheter, där de kräver att systemet förändras.
Utredning efter uppdrag
I förra veckan gav regeringen Etikprövningsmyndigheten i uppdrag att undersöka forskningsprojekt i vilka känsliga personuppgifter bearbetas. Myndighetens kartläggning ska bli underlag i beslutsprocessen om huruvida man behöver införa undantag från etikprövning när det gäller viss forskning, sade Mats Person på en pressträff under onsdagen.
Utbildningsministern beskriver det som att regeringen nu börjar på ny kula.
– Jag själv som riksdagsledamot har ställt ministrar till svars över det här systemet och har trott och väntat på att det ska komma någonting, men det har inte kommit något. Nu är det ny regering och då vänder vi och lägger om politiken, säger Mats Persson.
Han beskriver hur flera delar i systemet kring etikprövning är problematiska, men nämner särskilt frågan om Överklagandenämnden för etikprövnings, Öneps, skyldighet att anmäla en forskare som misstänks ha begått ringa brott mot etikprövningslagen.
Kan krävas undantag
Ett undantag för etikprövning av den forskning som handlar om humaniora och samhällsvetenskap, där integritetskänslig information inte behandlas på samma som sätt som inom exempelvis medicinsk forskning, är en annan förändring som Mats Persson vill se. Han påpekar att Sverige är det enda land som inte tillämpar ett sådant undantag.
På pressträffen beskrev utbildningsministern hur utformningen av etikprövningssystemet leder till att forskare inte vågar ställa vissa forskningsfrågor, av rädsla för att bli åtalsanmälda. Det inskränker den akademiska friheten.
– Vi lyssnar på landets forskare, sade han.
De senaste veckorna har debatten varit hård när det gäller regeringens beslut att korta mandatperioden för lärosätenas styrelser. Som Universitetsläraren skrivit om tidigare har rektorer haft möte med ministern, och uttryckt hur beslutet inskränker på just den akademiska friheten.
Ser sig lyssna på kritik om styrelser
Mats Persson menar att han lyssnar på forskarna även när det gäller lärosätesstyrelsernas sammansättning.
– Jag tycker det är bra att vi har en öppen debatt i Sverige. Sedan har vi olika uppfattningar i sak när det gäller behovet av att göra en tillfällig kortare mandatperiod, säger Mats Persson.
Vad som kommer att hända med myndigheterna som är en del av etikprövningssystemet, som Önep och Etikprövningsmyndigheten, kan han inte svara på i nuläget.
– Primärt är fokus att komma till rätta med problemen kring undantag och åtalsanmälan. Exakta organisationsstrukturen och myndighetsstrukturen är inte det som är vårt huvudfokus.
Han hoppas att förändringar av etikprövningssystemet kan genomföras så snart som möjligt, men hänvisar till att den nu tillsatta utredningen behöver få tid på sig.
– Det är viktigt för oss att det blir ett regelverk som går att använda från dag ett. Så att man inte hamnar i den situationen som vi har haft nu, att man har ett regelverk som inte visar sig fungera, säger Mats Persson.
