”Lärosätena måste agera genast i AI-frågan”

En majoritet av de svenska studenterna använder AI-chatboten Chat GPT, enligt en ny enkät.
– Lärosätena behöver ta den här frågan på allvar och formulera en plan hur de kan integrera AI. Inte om ett år, utan nu, säger Hans Malmström vid Chalmers.

17 maj, 2023
Per-Olof Eliasson
63 procent av studenterna som besvarat enkäten uppger att de använder Chat GPT. En nästan lika stor andel anser att det är fusk att använda AI-chatbotar i samband med examination.

Biträdande professor Hans Malmström och hans kollegor Christian Stöhr och Amy Wanyu Ou vid Chalmers har i en webbenkät frågat svenska studenter om AI-verktyg i undervisningen. Av nästan 6 000 svarande har närmare 2 000 lämnat fritextsvar. Det visar sig att 63 procent av studenterna använder AI-chatboten Chat GPT, 35 procent regelbundet och 28 procent sporadiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten i enkäten?
– Dels att vi ser hur utbredd användningen av AI redan är bland studenterna, både chatbotar och annan AI. Dels hur otroligt starka känslor studenterna ger uttryck för om AI, säger Hans Malmström.

Hans Malmström.

Han påpekar att studenternas kommentarer representerar hela spektrumet av åsikter.
– Det är glädje, det är lättnad, det är ilska, det är frustration. För mig är det väldigt tydligt att AI berör. Det i sig är en indikation på sprängkraften i den här frågan.

Vad är mest förvånande eller uppseendeväckande i resultaten?
– Ett resultat som står ut är att 62 procent tycker att det är fusk att använda chatbotar i samband med examination, men lika många motsätter sig ett generellt förbud i utbildningssammanhang, och de flesta upplever inte att AI motverkar syftet med utbildning. Det är ett viktigt budskap från studenterna själva, att de vill använda sig av sådan AI, men inte i samband med examination.

Enkäten visar att studenterna använder AI-chatbotar för att få förklaringar, inspireras, ställa frågor, göra sammanfattningar av föreläsningar eller något som de har läst.
– De använder AI för att förbättra sin skrivförmåga och för att göra översättningar av texter som de läser på engelska, säger Hans Malmström.

En konsekvens av den utbredda användningen är att lärosätena behöver bli bättre på att hantera AI-frågan, menar han.
– Det behövs resurser för att studenterna ska kunna lära sig hantera AI-teknologin inom ramen för sin utbildning. Annars kommer vi att titta på medan studenterna lär sig att hantera det här på ett helt annat sätt än vi kan föreställa oss.

Vad är det mest problematiska som kommer fram i resultaten?
– Lärosätenas nästan fullständiga avsaknad av riktlinjer eller regler kring användningen av AI just nu. Mer än hälften av studenterna har ingen aning om det finns några riktlinjer eller regler och en fjärdedel säger uttryckligen att det inte finns några riktlinjer. Det tycker jag är ett väldigt viktigt medskick till lärosätena. Vi behöver ta den här frågan på allvar. Och faktiskt formulera en plan för hur vi kan integrera AI på ett bättre sätt.

Hans Malmström menar att lärosätena måste agera genast.
– Vi behöver föra en fortsatt intensiv diskussion. Inte om ett år, utan nu om hur vi ska hantera detta.

Han påpekar att det behövs mer forskning för att diskussionen ska kunna föras på ett mer informerat sätt och att frågan behöver hanteras systematiskt.
– Behövs det nationella initiativ? Behövs det lärosätesinitiativ? Eller räcker det att lärare i kurserna gör någonting? Nej, men det tror jag inte. Jag tror att vi behöver en samsyn kring hur vi går vidare med detta, säger Hans Malmström.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Tidningsarkiv