Förra året la EU-kommissionen fram ett lagförslag som ska förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Förslaget, som kallas chat control, innebär att myndigheter ska kunna kräva att chattjänster och mejlleverantörer lagrar och delar med sig av all kommunikation, så att innehållet kan sökas igenom i jakt på misstänkt innehåll.
Under våren har EU-parlamentet inlett lagstiftningsarbetet. Samtidigt har stark kritik väckts. Kritikerna varnar bland annat för att lagen kommer att omöjliggöra varje form av krypterad kommunikation, kränka den personliga integriteten, riskera att missbrukas av makthavare och leda till att känslig information läcker till hackare och utländska underrättelsetjänster.
Kan fungera som väckarklocka
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet, är en av kritikerna. Inte ens Östtysklands säkerhetspolis Stasi hade övervakning på den nivå förslaget skulle innebära, har han tidigare sagt till SVT.
”I Sverige har vi offentlighetsprincipen. Ändå tenderar forskare att tro att vi har något slags sekretess.”
Men några större farhågor kring effekter för forskningen och akademin har han egentligen inte.
– I Sverige har vi offentlighetsprincipen. Ändå tenderar forskare att tro att vi har något slags sekretess, säger Stefan Axelsson.
Forskare tror att det material de samlat in är ”deras” i mycket större omfattning än vad som faktiskt är fallet, menar han.
– Väldigt få använder offentlighetsprincipen för att begära ut material. Om det gjordes i större omfattning skulle universitetets verksamhet stanna av. Få tänker på hur mycket vi gör som faktiskt är offentligt.
Det är också mycket som är oklart eftersom det aldrig prövas, enligt Stefan Axelsson.
– Vi forskare är redan körda. Snarare skulle det här kunna fungera som väckarklocka. Vi kan inte lova att hålla saker hemliga. Det finns gott om skäl till att vi måste dela med oss.
Han hänvisar till fallet med Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet, som i början av 2000-talet dömdes att lämna ut forskningsjournaler till två personer. Detta trots att han i enlighet med forskningsetiska regler försäkrat alla forskningsdeltagare om att sekretess rådde.
Vill se diskussion om integritet
Katja de Vries är biträdande universitetslektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet och forskar om informationsteknologi. Hon jämför chat control med EU:s datalagringsdirektiv som kom 2006. Direktivet ogiltigförklarades några år senare av EU-domstolen, med hänvisning till att det inskränkte rätten till personlig integritet på ett sätt som stred mot proportionalitetsprincipen.
– Ur forskningsperspektiv är det lite tråkigt. Det här förslaget kommer inte att flyga som det ser ut nu, även om man lyckas få igenom det. Det är inte proportionerligt och teknologin kommer att göra för många misstag, säger Katja de Vries.
Liksom Stefan Axelsson pekar hon på offentlighetsprincipen som en anledning till att chat control inte skulle förändra så mycket för forskare.
– Om jag däremot använder kommunikationskanaler som Whatsapp eller Messenger, för att kunna prata om saker som jag inte vill ska falla under offentlighetsprincipen – då skulle jag kunna påverkas.
”Det pågår mycket spionage, och på sätt och vis kan jag tänka mig att många forskare vet att allt som skrivs i mejl kan alla begära ut och läsa.”
I länder som Nederländerna och Tyskland finns det av historiska skäl en stark kultur och civil rörelse kring integritetsfrågor, till skillnad från i Sverige, enligt Katja de Vries. Hon efterlyser mer diskussion även här.
– Det pågår mycket spionage, och på sätt och vis kan jag tänka mig att många forskare vet att allt som skrivs i mejl kan alla begära ut och läsa. Samtidigt tror jag att vi som forskare och samhälle skulle behöva se över vårt förhållningssätt till integritet och hur det passar in i vår svenska vardag.