Forskare, forskningsfält och hela den akademiska sektorn får med jämna mellanrum ta emot kritik som säger att forskningen är styrd av politiska intressen, ideologiska inriktningar eller kommersiella krafter. Kan man vara en bra forskare och samtidigt vara starkt personligt involverad i forskningsfrågorna? Kanske till och med aktivist? Vissa forskare ser sitt engagemang som en tillgång i yrket medan andra tycker att intressen, utöver den vetenskapliga nyfikenheten, inte hör hemma i akademin.
